Det straffrättsliga påföljdssystemet
Det straffrättsliga påföljdssystemet bygger på att brott leder till straff. Allmänna strafftyper är ordningsbot, böter, villkorliga eller ovillkorliga fängelsestraff, samhällstjänst och övervakningsstraff. Ungdomsstraff är en särskild påföljd för brott som begåtts av en person som är under 18 år. Särskilda straff för tjänstemän är varning och avsättning. Militärer kan påföras disciplinstraff och juridiska personer kan dömas till samfundsbot. Domstolen kan också avstå från att döma ut ett straff.
Straffbara gärningar kan också leda till förverkandepåföljder och administrativa påföljder. En förverkandepåföljd betyder t.ex. att vinning av brott döms förverkad till staten. Administrativa påföljder kan vara t.ex. skatteförhöjningar.
Ovillkorligt fängelsestraff. Ett fängelsestraff döms ut på viss tid eller på livstid. Längden av ett fängelsestraff på viss tid fastställs enligt den straffskala som tillämpas på brottet i fråga. Ett fängelsestraff på viss tid är i allmänhet minst 14 dagar och högst 12 år. Om gärningsmannen på en gång döms för flera brott till ett gemensamt fängelsestraff, är kan straffet dock vara högst 15 år. Fängelse på livstid kan dömas ut enbart för vissa av de grövsta brotten.
Villkorlig frigivning. En fånge som avtjänar ett ovillkorligt fängelsestraff friges villkorligt när han eller hon har avtjänat en viss kvotdel av sitt fängelsestraff. Villkorlig frigivning betyder att en fånge som dömts till ett ovillkorligt fängelsestraff eller övervakningsstraff avtjänar resten av straffet i frihet antingen under eller utan övervakning. När den dömde friges villkorligt, börjar en prövotid som till sin längd motsvarar det reststraff som återstår vid tidpunkten för frigivningen, dock högst tre år.
Övervakad frihet på prov. En fånge kan placeras i övervakad frihet på prov utanför fängelset tidigast sex månader före den regelmässiga villkorliga frigivningen, om förutsättningarna för detta uppfylls. Syftet med övervakad frihet på prov är att genom en planmässig och progressiv frigivning främja den övervakades färdigheter för anpassning i samhället.
Villkorligt fängelsestraff. Ett fängelsestraff på högst två år kan dömas ut villkorligt för en prövotid på minst ett och högst tre år. Om enbart villkorligt fängelse inte kan anses vara ett tillräckligt straff för brottet, kan dessutom böter dömas ut eller, om det villkorliga fängelsestraffet är åtta månader eller längre, kan samhällstjänst i minst 14 och högst 90 timmar dömas ut. Den som inte hade fyllt 21 år när han eller hon begick brottet kan dömas till villkorligt fängelse förenat med övervakning, om detta ska anses motiverat för att främja gärningsmannens anpassning i samhället eller för att förhindra återfall i brott.
Om den dömde under prövotiden begår ett brott för vilket han eller hon döms till ovillkorligt fängelse, kan domstolen bestämma att det villkorliga fängelsestraffet ska verkställas i sin helhet eller delvis.
Ungdomsstraff. Ungdomar som har begått ett brott i åldern mellan 15 och 17 år kan dömas till ungdomsstraff, om böter anses vara en otillräcklig påföljd och ovillkorligt fängelse anses vara ett alltför strängt straff. En domstol kan döma ut minst fyra månader och högst ett år ungdomsstraff. Straffet omfattar övervakning, uppgifter och program som ska främja den dömdes sociala handlingsförmåga, och orientering i arbete och arbetsliv.
Samhällstjänst. Samhällstjänst är en samhällspåföljd som består av oavlönat arbete under Brottspåföljdsmyndighetens övervakning eller verksamhet som syftar till att minska risken för återfallsbrottslighet eller drogproblem eller öppen vård. Längden av samhällstjänst varierar mellan 14 - 240 timmar. Vid grovt brott mot skyldigheterna, kan domstolen förvandla den oavtjänade delen av samhällstjänst till ett övervakningsstraff eller ett ovillkorligt fängelsestraff.
Övervakningsstraff Övervakningsstraff verkställs i frihet och övervakas med hjälp av tekniska anordningar och på andra sätt. Straffet kan användas i stället för en del korta ovillkorliga fängelsestraff och dömas ut till högst sex månader. En förutsättning för att övervakningsstraff kan dömas ut är att detta kan anses motiverat för att upprätthålla eller främja gärningsmannens sociala färdigheter och att gärningsmannen kan antas klara av de skyldigheter som hör till straffet (skyldighet att stanna i bostaden och delta i verksamhet).
Böter är ett förmögenhetsstraff. Storleken av bötesbeloppet avgörs enligt två faktorer: brottets klanderbarhet och den bötfälldes betalningsförmåga. Om böterna inte kan drivas in, är det möjligt att på de villkor som anges i strafflagen i stället för de obetalda böterna bestämma fängelse som förvandlingsstraff.
Ordningsbot är ett till beloppet fast förmögenhetsstraff som är lindrigare än böter och som enligt lagen om ordningsbotsförseelser är det enda straffet för vissa förseelser. Obetald ordningsbot får inte förvandlas till fängelse.
På andra webbplatser
Mer information om påföljder på Brottspåföljdsmyndighetens webbplats: