Arbetsgrupp föreslår ändringar i lagen om företagssanering
En arbetsgrupp föreslår ett flertal ändringar i lagen om företagssanering. Syftet med ändringarna är att skapa bättre förutsättningar för en lyckad sanering och att göra sanering till ett förmånligare alternativ än konkurs också för borgenärerna. Justitieminister Leena Luhtanen tog i dag emot ett betänkande i saken av den arbetsgrupp som har utrett behoven att utveckla lagen.
I dagens läge söker sig företag till sanering först då det redan är för sent för saneringsåtgärder. Arbetsgruppen föreslår därför att den utbildning, information och rådgivning som ges företagare i större utsträckning än tidigare skall ta upp identifiering av betalningssvårigheter och företagssaneringens möjligheter. Dessutom kan enligt förslaget indrivningspraxis ändras så att borgenärerna på ett tidigt stadium utreder möjligheten till företagssanering tillsammans med gäldenären.
Exaktare saneringsansökningar
Arbetsgruppen anser att saneringsansökningarna bör vara exaktare och att gäldenären bör lägga fram förslag om hur företaget kunde saneras. Härigenom kan domstolen snabbt besluta om saneringsförfarande skall inledas. Behandlingen av ett ärende drar för närvarande ofta ut på tiden för att tingsrätterna måste begära komplettering av saneringsansökningarna.
Lagen bör också betona att domstolsbehandlingen skall ske skyndsamt. Borgenärerna skall ges möjlighet att förorda gäldenärens saneringsansökan varvid behovet att höra borgenärerna och göra utredningar minskar och tingsrätten kan fatta sitt beslut snabbare.
Saneringsskydd klarlägger indrivningsbegränsningar
För närvarande kan ett temporärt betalnings- och indrivningsförbud som gäller gäldenärens alla skulder meddelas innan domstolen beslutar om saneringsansökan skall godkännas. Denna möjlighet kvarstår i lagen under namnet saneringsskydd. Nytt i sammanhanget är att saneringsskydd kan förordnas också på begäran av någon annan än den borgenär som är sökande i ärendet.
Tidpunkten då saneringsskyddet inleds beror på vilka skulder som kan regleras i saneringsprogrammet. Skulder som uppkommer efter saneringsskyddet skall betalas i sin helhet av gäldenären. Detta förslag råder bot på den nuvarande oklarheten kring skulder som uppkommit efter att temporära förbud meddelats.
Enligt nuvarande bestämmelser kan en gäldenär försättas i konkurs då saneringsansökan har avslagits, men ändring i beslutet har sökts. Nu föreslås att fullföljdsdomstolen i vissa fall skall kunna förbjuda att gäldenären försätts i konkurs innan beslutet om saneringsförfarandet har vunnit laga kraft.
Också gäldenären skall ges möjlighet att föreslå vem som skall förordnas till utredare i saneringsförfarandet. I dagsläget kan en utredare utses enbart på framställning av en borgenär. Den som föreslagits till utredare skall på eget initiativ underrätta domstolen om omständigheter som eventuellt kan påverka hans oavhängighet. Sådana är framför allt hans eller hennes bindningar till gäldenären och olika borgenärer.
När saneringsförfarandet har inletts kan gäldenären inte strykas ur förskottsuppbördsregistret. Inte heller t.ex. trafik- eller serveringstillstånd kan dras in, om orsaken till indragningen skulle vara en skuld som uppkommit innan saneringsförfarandet inleddes och som omfattas av saneringen.
Förbättrad ställning för borgenärerna
Arbetsgruppen föreslår att borgenärernas ställning förbättras genom att kvittning av fordringar tillåts mellan borgenärerna och gäldenären på samma grunder som vid konkurser. En borgenär, som själv står i skuld till saneringsgäldenären, får då kvitta sin fordran genom att avstå från att driva in en betalning som förfaller.
I ett saneringsförfarande bör borgenärerna få en klart större del av sina fordringar betalda än de skulle få om gäldenären försätts i konkurs. Detta är motiverat därför att borgenärerna i en sanering får betalningarna i form av delbetalningar och under en längre tid än vid en konkurs, större risk för uteblivna betalningar föreligger och borgenärerna åsamkas mera administrativt arbete än vid en konkurs.
Enligt arbetsgruppens förslag skall det vara möjligt att snabbt fastställa ett saneringsprogram, om majoriteten av borgenärerna gå med på det. För närvarande kräver ett snabbt saneringsförfarande att alla borgenärer samtycker till det.
Behandlingen av saneringsärenden koncentreras
Saneringsärenden behandlas för närvarande i 19 tingsrätter. I vissa av dem behandlas mycket få saneringsansökningar. Arbetsgruppen föreslår att företagssaneringsärendena koncentreras till tretton tingsrätter för att sakkunskapen därigenom skall kunna upprätthållas.
I södra Finland skall enligt förslaget bara Helsingfors tingsrätt behandla företagssaneringar. Andra tingsrätter som behandlar saneringar är Björneborgs, Joensuu, Jyväskylä, Kuopio, Lahtis, Rovaniemi, Tammerfors, Uleåborgs, Vasa, Villmanstrands, Åbo och Ålands tingsrätter.
Behandlingen av företagssaneringsärenden upphör i Esbo, Kajana, Kotka, Seinäjoki, S:t Michels och Vanda tingsrätter.
Två avvikande åsikter, enligt vilka det bl.a. bör vara lättare att få tillträde till saneringsförfarande, har fogats till betänkandet.
Ytterligare upplysningar: lagstiftningsrådet Liisa Lehtimäki, tfn (09) 1606 7719, specialsakkunniga Riitta Hämäläinen, tfn (09) 1606 7673, e-post: fö[email protected]