Komission anser att brott som begåtts av unga måste åtgärdas snabbt och effektivt
En kommission som funderat på hur brottspåföljdssystemet för unga kunde reformeras anser att brott som begåtts av unga måste åtgärdas snabbt och effektivt. Både när ärendet behandlas och straffet döms ut måste man beakta den unga personens levnadsförhållanden och de faktorer som lett till brottet.
En ung person måste få det stöd som han eller hon behöver i alla skeden av behandlingen av ärendet. Ungdomsstraffet måste beakta den dömdes specialbehov men ändå vara tillräckligt hårt så att det påverkar hans eller hennes liv.
Myndighetsbehandlingen av brott som begåtts av unga måste påskyndas och förbättras kvalitativt. Samarbetet måste fungera friktionsfritt och smidigt. Det är viktigt att den sakkunskap gällande unga som behövs i olika skeden av behandlingen och hos olika myndigheter tryggas. Kommissionen betonar också vikten av att föräldrarna deltar.
Kommissionen, som berett en omfattande reform av brottspåföljdssystemet för unga, överlämnade sitt betänkande till justitieminister Johannes Koskinen i dag. Kommissionen leddes av Kirsti Nieminen, direktör för fängelset i Kervo. Avsikten är att de lagförslag som ansluter sig till betänkandet skall träda i kraft vid ingången av 2005.
Ungdomsstraffet kan också vara missbrukar- och mentalvård
Det ungdomsstraff som tillämpats på försök i vissa områden bör införas i hela landet, anser kommissionen. På grundval av erhållna erfarenheter föreslås dock en hel del ändringar i det nuvarande ungdomsstraffet. Strävan är att i ännu högre grad rikta det nya straffet till sådana ungdomar för vilka villkorligt straff inte är tillräckligt kännbart och effektivt.
Ungdomsstraffets användningsområde utvidgas också till brott som begåtts av 18-20-åringar. Det ungdomsstraff som nu tillämpas på försök kan dömas ut endast för brott som begåtts när gärningsmannen varit under 18 år. Straffet skall liksom nu vara minst fyra månader och högst ett år. Den dömde skall övervakas under strafftiden. Kriminalvårdsväsendet skall fortfarande ansvarar för verkställigheten.
Straffet uppdelas i ett grundstraff och ett ungdomsstraff förenat med arbetstjänst. Grundstraffet skall omfatta övervakningsbesök, uppgifter och program som främjar den övervakades sociala förmåga samt stöd och handledning i anslutning till dem. En dömd som försummat ett besök kan åläggas att infinna sig till följande besök.
Ungdomsstraff förenat med arbetstjänst kan dömas ut för brott som begått av personer i åldern 18-20 år, om ungdomsstraff ensamt kan betraktas som otillräckligt. Arbetstjänsten, som varar minst 10 och högst 100 timmar, skall omfatta arbetspraktik och oavlönat arbete som utförs på grundval av praktiken. Den ungdomstjänst som ingår i det ungdomsstraff som nu ådöms personer under 18 år och som omfattar även annat än arbete är högst 60 timmar.
Om avtjänandet av ungdomsstraffet misslyckas, kan av särskilda skäl ovillkorligt fängelsestraff dömas ut i stället för det ungdomsstraff som inte avtjänats.
En betydande ändring jämfört med nuläget är att det kan bestämmas att ungdomsstraffet helt eller delvis skall avtjänas i form av mental- eller missbrukarvård, som i regel kompletterar grundstraffet. Bakomliggande orsaker till ändringen än erfarenheterna av nämnda problem som en bidragande faktor till att unga begår brott.
Inte skäl att ändra åldersgränsen 15 år
Kommissionen anser inte att det finns skäl att sänka åldersgränsen för straffrättsligt ansvar, som är 15 år. I dag är det barnskyddet som förfogar över de lämpligaste metoderna när det gäller barn under 15 år, och det är inte förnuftigt att göra dem till en del av det straffrättsliga systemet, och det finns heller inga hållbara praktiska orsaker till det. Däremot innehåller kommissionens förslag en mängd rekommendationer gällande denna åldersgrupp.
Det finns olika metoder att ingripa när barn under 15 år gör sig skyldiga till brott, och de borde också användas med större eftertryck än för närvarande, påpekar kommissionen. Det är av stor vikt att barnskyddssystemet fungerar. Den som är under 15 år kan bli skadeståndsansvarig. Förlikning kan tillämpas vid behandlingen av brottet, varvid barnet genom att träffa sakägaren kan fås att ta ansvar för sin gärning. Brottet kan bli föremål för polisundersökning, och kommissionen föreslår att polisen vid behov skall kunna gripa barnet för högst 12 timmar.
Ett nytt sätt att få slut på barns brottsliga verksamhet som kommissionen föreslår är att socialväsendet vid behov ordnar ett särskilt diskussionstillfälle om barnets situation, där bl.a. alla berörda parter i barnets livsmiljöär med.
Snabbare behandling, föräldrarna med
Kommissionen betonar att behandlingen av brott som begåtts av unga måste påskyndas i alla skeden, dvs. förundersökningen, åtalsprövningen och domstolsbehandlingen. Alla skall eftersträva en så snabb behandling som möjligt och i mån av möjlighet samtidiga åtgärder. Enligt kommissionens förslag skall ärenden som gäller dem som är under 18 år behandlas i brådskande ordning vid förundersökningen.
Det borde ses till att föräldrarna till misstänkta som är under 18 år oftare deltar i förhören och rättegångarna och alla andra skeden under förhandlingen. För närvarande är föräldrarna endast sällan närvarande vid rättsbehandlingen av brott som deras barn begått. I stället för deltagandeplikt kunde föräldrarna t.ex. betalas stöd av kommunens socialväsende, om det finns ekonomiska hinder för deltagandet. Dessutom kunde meddelanden och kallelser formuleras så att föräldrarna uppmuntras att delta.
Reseförbud, villkorlig åtalseftergift och tillrättavisningar
Kommissionen betonar att reseförbud som polisen utfärdar är användbara för att bryta ungdomars brottsspiral. Den som ålagts reseförbud får t.ex. inte avlägsna sig från en viss ort eller ett visst område eller så kan han eller hon åläggas att befinna sig på en viss plats (t.ex. hemma) eller förbjudas att vistas på ett visst område.
En nyhet som föreslås är att åklagarna kan fatta beslut om åtalseftergift även på den grundenatt den unge deltar i något projekt som främjar den sociala förmågan. Åklagaren kan också skjuta upp sitt åtalsavgörande gällande brott som begåtts av den som är under 18 år t.ex. därför att man försöker komma överens om saken, den unge deltar i ett projekt av ovan nämnd typ eller har sökt sig till social- och hälsovården, t.ex. missbrukarrehabilitering.
Åklagaren kan också fatta villkorligt beslut om åtalseftergift. Beslutet kan återtas om den unga personen gör sig skyldig till ett nytt brott under en prövotid på sex månader. Beslutet om åtalseftergift alltid skall fattas vid ett personligt möte med den unga personen. Till mötet kallas även den misstänktes vårdnadshavare och en företrädare för de sociala myndigheterna.
Kommissionen betonar betydelsen av direkt respons. Om polisen inte för en sak vidare till åklagaren, skall polisen normalt ändå alltid tillrättavisa en person under 18 år som gjort sig skyldig till ett brott.
Man försöker främja ett effektivt ingripande i brott som gjorts av svaranden under 18 år genom att betona deras skyldighet att vara närvarande vid domstolsbehandlingen. Endast av särskilda skäl skall ärendet kunna avgöras trots svarandens frånvaro. I lagen föreslås också en bestämmelse enligt vilken domaren vid behov skall ge en ung person under 18 år en tillrättavisning i samband med att domen meddelas.
Mångsidig utredning om den unges situation till domstolen
Den nuvarande s.k. personundersökningen skall ersättas med en utredning om den unge brottslingens situation. Den indelas i de sociala myndigheternas socialutredning och Kriminalvårdsväsendets påföljdsutredning. De sociala myndigheterna skall redan i detta sammanhang sträva efter att den unge misstänkte brottslingen anvisas nödvändiga stödåtgärder och tjänster inom social- och hälsovården.
Syftet med utredningen är att ge domstolen information om å ena sidan den unges levnadsförhållanden och nödvändiga stödåtgärder, å andra sidan om hur valet av påföljd kan främja den unges möjligheter att klara sig socialt och hindra att han eller hon gör sig skyldig till nya brott.
Hemarrest utreds, förlikningen utvecklas
Nya former av straff som kommissionen funderat påär bl.a. arrest, av domstolen utfärdad straffvarning och villkorlig domseftergift. Det anses dock inte nödvändigt att införa dem vid sidan av de övriga förslagen. Däremot vore det skäl att i framtiden utreda användningen av elektroniskt övervakad hemarrest mera ingående än vad som varit möjligt inom ramen för kommissionens arbete.
Kommissionen anser att förlikning är en bra och användbar metod vid behandlingen av brott som begåtts av barn och ungdomar. Kommissionen stöder planerna på att göra förlikningen riksomfattande.
Övervakningen av villkorligt fängelsestraff förenas med äventyr av hämtning
Ett klart mål för kommissionen vid utvecklingen av straffsystemet för unga är strävan efter påföljder som fullgörs i frihet. En betydande del av de ungdomar som dömts till ovillkorliga fängelsestraff återvänder snart till fängelset efter sin frigivning.
Övervakning skall fortfarande kunna dömas ut som tilläggsstraff till villkorligt fängelsestraff för brott som begåtts av personer under 21 år. En ny sak är påföljderna för försummelser. En ung person som inte infinner sig till ett möte med övervakaren kan t.ex. hämtas till följande möte.
Ytterligare upplysningar:
kommissionens ordförande, fängelsedirektör Kirsti Nieminen, tfn (09) 7723 2802 och 050 540 6324, [email protected], och kommissionens sekreterare, specialsakkunnig Janne Kanerva (JM), tfn (09) 1606 7723 och 050 3388 472, [email protected]