Ny diskrimineringslag träder i kraft i början av 2015

- Det gäller ikraftträdandet av en reform som beretts under en längre tid. Syftet med den nya lagen är att främja likabehandling och att förebygga diskriminering. Lagen förbättrar rättsskyddet hos de som blivit diskriminerade och utvidgar skyldigheten att främja likabehandling, summerar justitieminister Anna-Maja Henriksson.

Den nya lagen innebär att den nuvarande minoritetsombudsmannen blir en diskrimineringsombudsman som behandlar diskrimineringsfrågor på ett omfattande sätt. Reformen medför ändringar också i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män, dvs. jämställdhetslagen.

Den nya lagen förpliktar att främja likabehandling av bl.a. personer med funktionsnedsättning

Den nya lagen ger ett bredare skydd mot diskriminering än för närvarande. Lagen tillämpas på såväl offentlig som privat verksamhet. Däremot ska lagen inte tillämpas på verksamhet som hör till privatlivet och familjelivet och inte heller på religionsutövning.

Skyddet mot diskriminering är likvärdigt, oavsett om diskrimineringen grundar sig på etniskt ursprung, ålder, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan orsak som gäller en person.

Skyldigheten att främja likabehandling utvidgas till att gälla förutom myndigheter även utbildningsanordnare, läroanstalter och arbetsgivare. Dessa instanser är skyldiga att utarbeta en plan för främjande av likabehandling. Arbetsgivarnas skyldighet att utarbeta en plan för främjande av likabehandling gäller sådana arbetsgivare som regelbundet har minst 30 anställda.

Myndigheterna, utbildningsanordnarna och arbetsgivarna ska vid behov tillhandahålla rimliga anpassningar för att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att på lika villkor som andra kontakta myndigheter och få utbildning, arbete samt varor och tjänster som tillhandahålls allmänheten. Funktionsnedsättningar ska beaktas i servicesituationer till exempel genom att i mån av möjlighet ordna fri passage för personer som behöver det.

Arbetsgivarnas skyldighet att genomföra anpassningsåtgärder för arbetstagare med funktionsnedsättning ingår redan i gällande lag. För dem som tillhandahåller varor och tjänster, t.ex. hotell, restauranger och detaljhandlare, är skyldigheten däremot en nyhet.

Förbättrat rättsskydd för den diskriminerade

Hittills har den diskriminerades möjligheter att få till exempel rådgivning och juridisk hjälp varierat beroende på vad som anses vara orsaken till diskrimineringen. Skillnader har också förekommit i myndigheternas tillsyn.

Medan minoritetsombudsmannens tillsynsuppdrag tidigare inriktades bara på etnisk diskriminering, ska den nya diskrimineringsombudsmannen i fortsättningen övervaka efterlevnaden av diskrimineringslagen när det gäller alla former av diskriminering.

När det gäller enskilda fall övervakar arbetarskyddsmyndigheterna också i fortsättningen att diskrimineringslagen iakttas i arbetslivet, men även diskrimineringsombudsmannen har behörighet att övervaka likabehandling i arbetslivet. Efterlevnaden av jämställdhetslagen övervakas även i fortsättningen av jämställdhetsombudsmannen.

Diskrimineringsnämnden och jämställdhetsnämnden slås samman. Den sammanslagna nämndens behörighet omfattar tillsyn av alla former av diskriminering. Nämnden kan fatta beslut om förbud eller förpliktelse och med stöd av diskrimineringslagen även fastställa förlikning mellan parterna. Nämnden kan förena ett beslut om förbud eller förpliktelse med vite. Nämnden övervakar inte efterlevnaden av diskrimineringslagen i arbetslivet.

Ändringar av jämställdhetslagen

Om förbud mot diskriminering på grund av kön och jämställdheten mellan könen föreskrivs fortfarande i jämställdhetslagen. Till följd av reformen kompletterades jämställdhetslagen med bestämmelser om förbud mot diskriminering som baserar sig på könsidentitet eller könsuttryck. Dessutom har bestämmelserna om en jämställdhetsplan på arbetsplatsen ändrats och bestämmelserna om jämställdhetsplanering vid läroanstalter utvidgats även till läroanstalter som ger grundläggande undervisning.

Jämställdhetsombudsmannen, barnombudsmannen och diskrimineringsombudsmannen till justitieministeriets förvaltningsområde

I samband med reformen samlas tjänsterna som jämställdhetsombudsman, barnombudsman och diskrimineringsombudsman och dessa ombudsmäns byråer ihop så att de i fortsättningen är verksamma inom justitieministeriets förvaltningsområde. Detta gäller även diskriminerings- och jämställdhetsnämnden. Ombudsmännen och den nya nämnden är verksamma som självständiga och oberoende myndigheter inom justitieministeriets förvaltningsområde.

Jämställdhetsombudsmannen och jämställdhetsnämnden samt barnombudsmannen har hittills varit verksamma i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet. Minoritetsombudsmannen och diskrimineringsnämnden, vilka övervakar att lagen om likabehandling iakttas, har varit verksamma i anslutning till inrikesministeriet.

I samband med reformen överförs även delegationen för etniska relationer samt de uppgifter och projekt som förknippas med främjande av likabehandling och icke-diskriminering i enlighet med den nya diskrimineringslagen från inrikesministeriet till justitieministeriets enhet för demokrati, språk och grundläggande rättigheter. Sammanlagt nio tjänstemän flyttar över till justitieministeriet.

Ansvaret för uppgifterna i anslutning till jämställdhetslagen ligger även i fortsättningen på social- och hälsovårdsministeriet.

Ytterligare upplysningar:

direktör Johanna Suurpää, JM, (obs. ej anträffbar 30.12) tfn 02951 50534, och
specialsakkunnig Timo Makkonen, JM: diskrimineringslagen, tfn 02951 50230,
e-post: [email protected]

regeringssekreterare Johanna Hautakorpi, SHM: jämställdhetslagen, tfn 02951 63235,
regeringssekreterare Tuula Andersin, SHM: arbetarskydd, tfn 0295 163 506
e-post: [email protected],

regeringsrådet Tarja Kröger, ANM: bestämmelser om arbetslivet,
tfn 0295 048937, e-post: [email protected]

överinspektör Panu Artemjeff, IM, tfn 02954 88286, e-post: [email protected]