Hoppa till innehåll
Media

Visselblåsarskyddet förverkligas inte om de anställda inte känner till sina rättigheter

justitieministeriet
Utgivningsdatum 17.10.2024 14.22
Kolumn

Lagen om skydd för visselblåsare ålägger skyldighet att inrätta en rapporteringskanal, men i flera organisationer är kanalen tyst. Är anledningen till detta att oegentligheter inte förekommer eller att kännedom saknas? Tydlig information och kännedom om lagen spelar en nyckelroll för att anställda vågar agera.

Lagen om skydd för visselblåsare förutsätter att inrätta rapporteringskanaler för överträdelser, men att rapportera om misstänkta överträdelser är en känslig fråga för många. Tydlig information från ledningen och personalens kännedom om rapporteringskanalerna spelar en nyckelroll för att anställda ska våga agera på rätt sätt och känna till hur de ska agera. Visselblåsarskyddet är en viktig del av en ansvarsfull verksamhetskultur och av en effektiv intern kontroll.

Syftet med lagen är att skydda personer som avslöjar oegentligheter som har upptäckts på arbetsplatsen. Till följd av lagen är organisationer med minst 50 anställda skyldiga att inrätta en intern rapporteringskanal för att anmäla oegentligheter på ett tillförlitligt sätt. 

Ingen organisation är immun för oegentligheter eller överträdelser. Det faktum att kanalerna har varit tysta kan vittna om att organisationerna inte har lämnat tillräckligt tydlig information om rapporteringskanalen och visselblåsarskyddet. Det är av största vikt att ledningen är engagerad och personalen medveten om helheten för att rapporter ska kunna erhållas. Därför är det viktigt att information om lagen om skydd för visselblåsare och användningen av rapporteringskanaler även framöver lämnas regelbundet. Aktiv kommunikation och information om visselblåsarskyddet och rapporteringskanalens funktion bidrar till ett öppet arbetsklimat. 

Det är viktigt att varje organisation ska fundera på följande frågor: Har vi gett tillräckligt tydlig information om betydelsen av lagen om skydd för visselblåsare? Känner alla till våra rapporteringskanaler? Och framför allt, är tystnaden ett tecken på problem eller på brist av information? I bästa fall är rapporteringskanalen en del av en ansvarsfull verksamhetskultur, en del som är integrerad i organisationens vardag, och inte enbart en enskild obligatorisk åtgärd.

Justitieministeriets utbildningsprojekt kring lagen om skydd för visselblåsare erbjuder avgiftsfri utbildning till utgången av 2024. Syftet med projektet är att öka kännedomen om innehållet i lagen om skydd för visselblåsare och om användningen av rapporteringskanaler bland organisationer och deras anställda.

Läs mer här om projektet och beställ utbildning.

Utbildningsprojektet har delfinansierats av EU:s ISF-fond.

Skribenten

Mia Kaurila arbetar i utbildningsprojektet som projektkoordinator och organiserar utbildningar under år 2024 och ansvarar för kommunikationen av projektet. Special sakkunnig Patrik Härmä arbetar också i projektgruppen.
 

Tillbaka till toppen