Revidering av hörande vid författningsberedning

OM030:00/2023 Projekt

Handboken för hörande av författningsberedningen ska revideras så att den bättre täcker hela författningsberedningsprocessen och så att den bättre beaktar ministeriernas och lagberedningsenheternas behov och god praxis. Avsikten är att beredningen ska genomföras i samarbete mellan ministerierna i en arbetsgrupp.

Projektets basuppgifter Pågår

Projektets nummer OM030:00/2023

Ärendenummer VN/12575/2023

Projektets arrangör justitieministeriet

Mandattid 1.6.2023 –

Datum för tillsättande

Mål och resultat

Målet är att förbättra informationsunderlaget för lagberedningen, kartläggningen av alternativ och kvaliteten på konsekvensbedömningen samt att förbättra öppenheten, delaktigheten och förtroendet för lagberedningen genom att utnyttja hörandet.

Målen främjas genom att de förfaranden som används vid hörandet utvecklas och förenhetligas inom statsrådet i enlighet med god praxis i likadana situationer i alla skeden av processerna för den inhemska författningsberedningen och EU-författningsberedningen. Det utarbetas ett förslag till handbok för handboken för hörande samt förslag till genomförande av handboken och uppföljning av genomförandet.

Målet är en ny anvisning som också omfattar ärenden som omfattas av statsrådets nuvarande principbeslut. Den nya guiden täcker utvärderingen av behovet av samråd och fördelarna med samråd, planering och genomförande av samråd (inklusive kommunikation) och dokumentation, utvärdering och kommunikation av samrådsåterkoppling i alla skeden av regelförberedelseprocessen. Guiden innehåller exempel på god praxis som lämpar sig för olika projekt och olika faser, eftersom samma praxis inte lämpar sig för alla projekt och deras faser.

Guiden innehåller verktyg för förberedelser, grundläggande förberedelser, fortsatta förberedelser, parlamentariska utskottsutfrågningar, genomförande, uppföljning och efterutvärdering, för att utvärdera behovet av samråd och nyttan av samrådet, samt planera och genomföra samrådet (t.ex. checklistor) och exempel).

När det gäller yttrandeomgången om lagförslaget kommer de nuvarande tvingande principerna att bibehållas och skälen för att avvika från principerna och korrigerande åtgärder kommer att klargöras (t.ex. förhandsbesked om ett kort samråd och en presentation/diskussionssession före slutet av samrådstid).

Guiden underlättar användningen av Opinionstjänsten (författare och svarande till yttrandeförfrågan) och understryker vikten av att använda tjänsten. Genom att utveckla en opinionstjänst kan utfrågningar göras enklare, snabbare och effektivare. Detta kräver att man tar reda på och löser yttrandetjänstens begränsningar, samt exempel på god praxis vid användningen av opinionstjänsten, vid genomförandet av yttrandeförfrågan och vid utarbetandet av yttrandesammanfattningen i lagstiftningens olika stadier. förberedelseprocess.

Sammandrag

Handboken för hörande av författningsberedningen ska revideras så att den bättre täcker hela författningsberedningsprocessen och så att den bättre beaktar ministeriernas och lagberedningsenheternas behov och god praxis. Avsikten är att beredningen ska genomföras i samarbete mellan ministerierna i en arbetsgrupp.

Utgångspunkter

Den nuvarande Hörselhandboken består av statsrådets principbeslut av den 4 februari 2016 om anvisningar för hörande vid lagberedning (del 1) och beredningen av dess innehåll vid justitieministeriet av detaljerade rekommendationer om förfaringssätt, verktyg och exempel på god praxis vid hörandet (del 2–5).

I den nuvarande tjänsten Hörselhandboken ges mer detaljerade och förpliktande anvisningar endast om ordnandet av en remissbehandling av det lagstiftningsförslag som blir resultatet av den grundläggande beredningen. Det finns inga praktiska, nära anvisningar som tillgodoser lagberedningens och ledningens behov i fråga om bedömning av behovet av hörande och metoder för genomförande i andra skeden av lagberedningsprocessen (förberedning, grundberedning, riksdagsbehandling, uppföljning). Handboken för hörande och dess exempel baserar sig på praxis som var 7–10 år gamla och på de instrument som då var i bruk, diariekrav och krav på offentliggörande osv. (t.ex. Projektportalen har ersatt HARE).