Revidering av 10 § i grundlagen

Utgångspunkter

Enligt 10 § i grundlagen är vars och ens privatliv, heder och hemfrid tryggade. Skyddet av personuppgifter föreskrivs närmare genom lag. Brev- och telefonhemligheten samt hemligheten i fråga om andra förtroliga meddelanden är okränkbar. Enligt 3 mom. i samma paragraf kan det genom lag bestämmas om åtgärder som ingriper i hemfriden och som är nödvändiga för att de grundläggande fri- och rättigheterna ska kunna tryggas eller för att brott ska kunna utredas. Genom lag kan det enligt 4 mom. i paragrafen föreskrivas om sådana begränsningar i meddelandehemligheten som är nödvändiga vid utredning av brott som äventyrar individens eller samhällets säkerhet eller hemfriden, vid rättegång, vid säkerhetskontroll och under frihetsberövande samt för att inhämta information om militär verksamhet eller sådan annan verksamhet som allvarligt hotar den nationella säkerheten. Den begränsningsgrund som gäller militär verksamhet och den nationella säkerheten fogades till 10 § 4 mom. i grundlagen år 2018.

Vid bedömningen av vissa av myndigheternas inspektionsbefogenheter enligt EU-lagstiftningen har grundlagsutskottet riktat uppmärksamhet mot förhållandet mellan lagförbehållet om hemfridsskydd i 10 § i grundlagen och EU-lagstiftningen och uppmanat statsrådet att utreda behovet av att ändra grundlagen till denna del (bland annat GrUU 36/2017 rd).

Både i samband med ändringen av 10 § i grundlagen och senare har grundlagsutskottet ansett det motiverat att regeringen inleder ett utredningsarbete som även i större utsträckning täcker behovet av att ändra de begränsningsklausuler i grundlagen som gäller hemfriden och hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden (betänkande GrUB 4/2018 rd, sida 6). Utskottet har upprepat detta bland annat vid bedömningen av den så kallade CSAM-propositionen (GrUU 5/2023 rd och GrUU 47/2024 rd) och Gränsbevakningsväsendets befogenheter (GrUU 15/2024 rd). Utskottet anser att förändringsbehoven ska bedömas med beaktande av de nya formerna av allvarlig brottslighet (GrUU 5/2023 rd) och den tekniska utvecklingen (GrUU 30/2010 rd, sida 6/I).

Enligt regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering stärks polisverksamheten och skyddet av den inre säkerheten genom att man bereder och inför lagstiftning som gör kriminalunderrättelseinhämtning möjlig. I regeringsprogrammet står också att det för att skydda den inre säkerheten införs ny lagstiftning om kriminalunderrättelseinhämtning som gör det möjligt att på ett effektivare sätt än för närvarande på basis av hot ingripa bland annat i allvarlig gängbrottslighet och organiserad brottslighet.

Enligt regeringsprogrammet ”görs det en bedömning av om underrättelsebefogenheterna ska utvidgas till utrymmen som används för boende av permanent natur”. I befogenheterna för civil underrättelseinhämtning enligt 5 a kap. i polislagen ingår ett förbud mot att utöva befogenheten i utrymmen som används för boende av permanent natur. I regeringens proposition med förslag till ändring av grundlagen 2018 ingick inget förslag till ändring av förutsättningarna för att begränsa hemfridsskyddet.