Revidering av ersättningsgrunderna i inlösningslagen

Mål och resultat

Syftet med de ändringar som föreslås i ersättningsgrunderna i inlösningslagen är att säkerställa att kravet på full ersättning enligt grundlagen uppfylls i alla inlösningssituationer. Syftet med ändringarna är dessutom att förenhetliga begreppen för ersättningsbedömning i inlösningslagen så att de motsvarar de begrepp som används vid fastighetsvärdering och i internationella värderingsstandarder.

Utgångspunkter

Lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter (603/1977, nedan inlösningslagen) trädde i kraft 1978. Efter lagens ikraftträdande har Finland som stat förbundit sig till flera folkrättsliga förpliktelser, de konstitutionella grunderna för inlösningslagen har förnyats och inlösningsförfarandets användningsområde har utvidgats till att ersätta olika nyttjandebegränsningar. Samtidigt har den ekonomiska betydelsen av vissa projekt som genomförs med stöd av inlösningslagen ökat för inlösaren. Ersättningsgrunderna i lagen är dock i stor utsträckning i sin ursprungliga form.