Rättsärenden inom EU 

Justitieministeriets EU-ärenden

Justitieministeriet svarar för EU-projekt inom sitt ansvarsområde och försöker på förhand påverka EU-lagstiftningen så att Finlands intressen och justitieministeriets strategi genomförs även på EU-nivå. 

Justitieministeriet svarar för EU-lagberedningen som gäller civil- och straffrätt, skydd av personuppgifter, avtalsrätt, konsumentskydd, bolagsrätt samt processrätt. Därtill omfattar justitieministeriets ansvarsområde ärenden som hänför sig till EU:s politik för de grundläggande rättigheterna, demokrati och öppenheten i EU:s verksamhet. Justitieministeriet svarar för förrättandet av valet till Europaparlamentet och författningsberedningen som gäller det.

Justitieministeriet bereder också de nationella åtgärderna som behövs för att genomföra de skyldigheter som följer av EU-regleringen på det rättsliga området. Både i Finland och inom EU arbetas det för att förbättra lagstiftningens kvalitet och utveckla lagberedningen.

Information om den nationella beredningen och samordningen av EU-ärenden samt om systemet för samordning finns på statsrådets kanslis webbplats. Till samordningssystemet hör de EU-beredningssektioner som tillsatts av kommittén för EU-ärenden. Sammanlagt 36 sektioner har tillsatts. Sektionssystemet utgör den grundläggande strukturen för tjänstemannaberedningen av EU-ärenden. Justitieministeriet ansvarar för sektionen för rättsliga frågor (EU-35), där alla ministerier, avdelningen för EU-ärenden vid statsrådets kansli, justitiekanslersämbetet och Ålands landskapsregering är företrädda. Ordförande för sektionen är enhetschef Tia Möller och sekreterare är specialsakkunnig Anna Pohjalainen. E-postadresserna har formen [email protected]. Justitieministeriet har en bred representation också i andra EU-sektioner. 

De pågående EU-lagstiftningsprojekt som hör till justitieministeriets ansvar finns i statsrådets projektportal.

Rättsärenden inom EU

Enligt Europeiska unionens fördrag ska unionen utgöra ett område med frihet, säkerhet och rättvisa med respekt för de grundläggande rättigheterna och de olika rättssystemen och rättsliga traditionerna i medlemsstaterna Det rättsliga samarbetet inom EU bygger på principen om ömsesidigt erkännande av domar och rättsliga avgöranden. Detta betyder att alla medlemsstater erkänner beslut av myndigheter i de andra medlemsstaterna och att besluten även kan verkställas i en annan medlemsstat.

EU-lagstiftning utfärdas också för att förenhetliga medlemsstaternas nationella lagstiftning. EU:s verksamhet inom det rättsliga området fokuserar på gränsöverskridande ärenden och gäller bland annat bekämpning av allvarlig brottslighet samt förfarandena vid  gränsöverskridande tvistemål eller internationella familjerättsliga ärenden. EU:s verksamhet omfattar enbart de ärenden där medlemsstaterna har överfört befogenhet till unionen.

Eurojust i Haag är ett samarbetsorgan för EU-ländernas straffrättsliga myndigheter. Eurojust har till uppgift att främja samordnandet av undersöknings- och åtalsåtgärder för att bekämpa och utreda allvarlig gränsöverskridande brottslighet.

Europeiska åklagarmyndigheten EPPO är ett oberoende EU-organ med ansvar för att utreda brott som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen och att lagföra och väcka talan mot förövare av sådana brott. Dessa brott omfattar bland annat bedrägerier, korruption, penningtvätt och gränsöverskridande momsbedrägerier.

EU-byrån för grundläggande rättigheter i Wien ger råd till beslutsfattare inom EU och dess medlemsstater i frågor som gäller de grundläggande rättigheterna.

Rådet för rättsliga och inrikes frågor (RIF-rådet)

Europeiska unionens råd företräder medlemsstaternas regeringar. EU:s lagstiftningsprojekt inleds vanligen på kommissionens initiativ. Rådet har till uppgift att förhandla om kommissionens författningsförslag och anta ny EU-lagstiftning. Oftast antar rådet ny EU-lagstiftning i samarbete med Europaparlamentet. Rådet ska i regel fatta sina beslut med kvalificerad majoritet.

Rådet för rättsliga och inrikes frågor, RIF-rådet, behandlar Europeiska unionens rättsliga och inrikes frågor och fattar beslut som gäller dessa inom EU. Till rådet hör medlemsstaternas ministrar som svarar för rättsliga och inrikes frågor. I rättsliga ärenden företräds Finland av justitieministern. Rådet sammanträder i genomsnitt 6-8 gånger om året.

Ärenden som rådet fattar beslut om bereds i Bryssel i arbetsgrupper som består av medlemsstaternas tjänstemän. Justitieministeriets tjänstemän deltar i arbetsgrupperna som behandlar rättsliga ärenden.

Länkar:

Mer information om EU:s verksamhet finns på webbplatsen europa.eu

Behandlingen av EU-ärenden i statsrådet

E-juridikportalen e-Justice innehåller information om EU-ländernas rättssystem.

Eurojust, EU-ländernas samarbetsorgan för utrednings- och åklagarmyndigheter

Europeiska åklagarmyndigheten EPPO

EU-byrån för grundläggande rättigheter

Mer information om RIF-rådet finns på EU-rådets webbplats