Dröjsmålsbesvär mot långsamt beslutsfattande vid myndigheter
Nya rättsmedel behövs mot dröjsmål hos förvaltningsmyndigheter, anser en arbetsgrupp vid justitieministeriet som utrett frågan. Arbetsgruppen föreslår att en part ska kunna reagera på långsam behandling av ett ärende genom att framställa ett yrkande på skyndsam behandling och därefter anföra dröjsmålsbesvär hos en förvaltningsdomstol. Förslagets syfte är att införa sådana effektiva rättsmedel som uppfyller kraven i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och EU-rätten.
Arbetsgruppen framhåller att det hör till god förvaltning att ärenden behandlas skyndsamt. Den föreslår att förvaltningsmyndigheterna ska uppställa skäliga behandlingstider för olika typer av ärenden och publicera uppgifterna på Internet. Om en part anser att behandlingen av hans eller hennes ärende försenats, ska parten kunna vända sig till myndigheten med ett yrkande på skyndsam behandling. Myndigheten ska svara på yrkandet inom två veckor.
Om parten är missnöjd med svaret, ska han eller hon kunna anföra dröjsmålsbesvär hos en förvaltningsdomstol eller något annat oavhängigt rättskipningsorgan. Besvärsmyndigheten ska kunna förelägga myndigheten en tidsfrist inom vilken ärendet ska avgöras. Föreläggandet ska också kunna förenas med vite. Av särskilda skäl ska besvärsmyndigheten själv kunna avgöra ärendet.
Förslaget gäller endast sådana ärenden som har särskild betydelse för den enskilde. Ärendet ska väckas på initiativ av den enskilde och gälla hans eller hennes rättighet, fördel eller skyldighet. Sådana ärenden är till exempel sociala förmåner och olika slag av tillstånd, till exempel uppehållstillstånd och byggnadslov. Förslaget gäller inte ärenden som väcks på initiativ av en myndighet och inte heller svar på förfrågningar av olika slag.
För närvarade kan dröjsmål vid behandlingen av förvaltningsärenden i allmänhet inte prövas av domstol i Finland. Klagomål kan anföras över dröjsmål, men de myndigheter som prövar klagomål kan inte på ett bindande sätt ålägga en myndighet att påskynda behandlingen av ett ärende.
Riksdagens justitieombudsman och justitiekanslern får årligen cirka 450 klagomål över dröjsmål inom förvaltningen. Sådana klagomål anförs också till exempel hos länsstyrelserna. Arbetsgruppen antar att tröskeln för att framställa yrkanden på skyndsam behandlig kan bli något lägre än då det gäller att anföra klagomål. Å andra sidan kommer ärendena att fördelas på ett stort antal myndigheter.
Arbetsgruppen som utrett frågor kring myndigheters passivitet har tillsatts för att bistå Förvaltningsprocesskommissionen, som har i uppdrag i att utveckla förvaltningsprocessen. Kommissionens arbete kommer att pågå till slutet av år 2010. Före utgången av år 2009 kommer den att avge ett delbetänkande om behovet att förnya de allmänna bestämmelserna inom förvaltningsprocessen.
Tilläggsuppgifter: Arbetsgruppen ordförande, professor Matti Niemivuo, tfn 040 594 6963
Arbetsgruppens sekreterare, forskare Minna Laherto, tfn (09) 1606 7661
e-post: fö[email protected]