En antirasistisk framtid skapas genom handlingar – i en antirasistisk framtid påverkar namnet inte jobbsökningen

Genom justitieministeriets och diskrimineringsombudsmannens kampanj Jag är antirasist aktiveras människor och organisationer att utföra konkreta antirasistiska handlingar för att främja likabehandling.

Den första delen av kampanjen genomfördes i början av hösten och den andra delen inleds i dag den 24 januari 2022. Nu fortsätter man diskussionen om rasismens inverkan på samhället och skapar en vision om en antirasistisk framtid som byggs upp med hjälp av åtgärder som främjar likabehandling.

Rasismen genomsyrar hela samhället och alla behövs för att utrota den. Att bygga en antirasistisk framtid kräver också kontinuerliga åtgärder. Den andra delen av kampanjen Jag är antirasist uppmuntrar till att fundera på hur en antirasistisk framtid skulle se ut och vad den skulle innebära i praktiken. Hur skulle det till exempel vara att bo i Finland, där hudfärg eller namn inte skulle påverka jobbsökning eller tillgång till en bostad?

- Rasismen splittrar Finland. Rasism påverkar många människors liv på ett övergripande sätt och försvårar till exempel möjligheterna att få arbete. Genom konkreta antirasistiska handlingar, genom att avveckla strukturell rasism och genom att arbeta långsiktigt mot rasism kan vi bygga upp en antirasistisk framtid. I en sådan framtid har alla en genuint jämlik möjlighet att vara en del av samhället; att delta i arbetslivet, gå i skola, ägna sig åt hobbyer och delta i politiken. Var och en får leva på sitt eget sätt utan rädsla för diskriminering eller rasism, konstaterar diskrimineringsombudsmannen Kristina Stenman.

Justitieministeriet, diskrimineringsombudsmannen och 140 samarbetspartner uppmuntrar till att bygga ett Finland utan rasism

I kampanjen deltar över 140 samarbetspartner och de har målmedvetet börjat utveckla olika verksamhetsmodeller för att främja likabehandling i sin verksamhet. Under kampanjen har man bland annat inrättat arbetsgrupper med fokus på antirasism, reviderat likabehandlingsplanerna och infört rekryteringspraxis som ökar mångfalden bland de anställda.

Att bekämpa diskriminering och rasism är också ett viktigt mål för regeringen. Statsrådets handlingsplan mot rasism syftar bland annat till att avveckla ojämlika strukturer i samhället, främja mångfalden i det finländska arbetslivet och öka medvetenheten om olika former av rasism.

– Det har varit glädjande att se hur organisationer och människor på olika sätt har främjat de mänskliga rättigheterna under kampanjen. Dessa handlingar visar konkret att var och en genom sin egen verksamhet kan bidra till att samhället blir mer jämlikt för alla. Även inom statsförvaltningen ingriper man i rasism och arbetar för jämlikhet och likabehandling. Statsrådets handlingsplan mot rasism, som antogs i fjol, är ett viktigt verktyg för att bygga en antirasistisk framtid, säger Johanna Suurpää, chef för justitieministeriets avdelning för demokrati och offentlig rätt.

Kampanjen är fortfarande öppen för organisationer som vill delta i den. Man kan ansluta sig till den kampanjen på adressen jagärantirasist.fi. Samarbetsparternas personal har möjlighet att delta i en ABC-utbildning i antirasism, som ordnas som en del av kampanjen under veckan mot rasism som i mars.

Ytterligare information:
Nitin Sood, projektchef, justitieministeriet, tfn 0295 150 186, [email protected]
Mirka Mokko, kommunikationschef, diskrimineringsombudsmannen, tfn 0295 666 813, [email protected]

Kampanjvideon i YouTube