Finländarna sämre på samhällsdeltagande än andra nordbor

Docent Sami Borgs undersökning "Som medborgare i Finland" bygger på ett omfattande European Social Survey-material, som samlades in i slutet av 2002. I det ingår uppgifter om 22 europeiska länder. I undersökningen jämförs samhällsdeltagandet och medborgarnas attityder till politiska institutioner och aktörer i synnerhet i Finland, Sverige, Norge och Danmark.

Undersökningen presenterades på seminariet "Finländaren som medborgare", som ordnades av politikprogrammet för medborgarinflytande.

Vid undersökningstidpunkten placerade sig de nordiska länderna bland de länder där medborgarna anser att demokratin och landets regering fungerar rätt bra. I de nordiska länderna är också det politiska deltagandet i allmänhet aktivare än i Europa i genomsnitt.

Valdeltagandet i Finland har ändå fr.o.m. 1990-talet sjunkit klart under genomsnittsnivån i de västeuropeiska länderna. Skillnaden accentueras i en nordisk jämförelse, eftersom både Norge och Sverige och i synnerhet Danmark har lyckats bibehålla medborgarnas intresse för valdeltagandet.

Negativa attityder till politik

Det faktum att allt flera låter bli att rösta i Finland kan enligt undersökningen ha att göra med att valdeltagandenormen har försvagats, att den negativa inställningen till partier och politiker förstärkts samt att den politiska debattkulturen är skralare än i de andra nordiska länderna.

Dessutom torde den politiska koncensusen, som bygger på ett omfattande samarbetet mellan olika partier, ha försämrat partisystemets förmåga att strukturera och differentiera konkurrerande politikalternativ. I Finland har man inte heller aktivt främjat samhällsdebatten och beslutsfattandet i samhället genom statliga folkomröstningar på samma sätt som i t.ex. Danmark och Sverige.

Resultaten som gäller de politiska attityderna kräver enligt docent Sami Borg mera forskning om hur den ökande kandidatcentreringen i våra val och personifieringen av politiken påverkar den representativa demokratin.

Var tredje i den mest passiva gruppen

De nordiska resultaten gav inte någon särskilt ljus bild av finländarnas samhällsaktivitet: jämfört med de tre andra nordiska länderna placerade sig finländarna på sista plats i fråga om de flesta dimensionerna av deltagande. När det gällde samhällsdeltagande och samhällsengagemang hörde var tredje finländare, var femte svensk och norrman men bara var sjunde dansk till den mest passiva gruppen.

Enligt Borg visade resultaten allt som allt på att det finns en mycket stark samhällelig beställning på politikprogrammet för medborgarinflytande i Finland. Jämförelsen av situationen i de nordiska länderna bekräftade och preciserade en hel del kunskaper som är väsentliga med tanke på politikprogrammet. Samtidigt förstärktes uppfattningen om att den offentliga förvaltningen och övriga aktörer måste engagera sig i utvecklandet av den finländska demokratin på längre sikt är programperioden, som varar åren 2003-2007.

Också ungdomarna är passiva

I jämförelsen "Ung medborgare" som riktades till ungdomar i ungefär 30 länder utredde man våren 1999 medborgarkunskaperna och attityderna hos unga på grundskolans högstadium. Specialforskare Sakari Suutarinen presenterade de senaste slutsatserna av jämförelsen på seminariet.

Enligt Suutarinen har finländska ungdomar god samhällelig beredskap vad gäller kunskaper och färdigheter, men de leder inte till sådana medborgarattityder som uppmuntrar till samhällsdeltagande och samhällsaktivitet. De finländska ungdomarna är minst intresserade av politik av alla och betonar inte vikten av medborgaraktivitet. De deltar exceptionellt litet i samhällsaktiviteter.

I de finländska skolorna finns inte skolråd och deltagandet i elevkårsverksamheten är svagt. I Finland ges synnerligen litet samhällsundervisning. Ungdomarna diskuterar iögonenfallande sällan samhällsfrågor med vuxna, och lärarna betonar inte vikten av att delta i den politiska debatten. Ungdomarna är inte med och försöker lösa problem på sina hemorter.

Över huvud ges ungdomar mycket få möjligheter att formulera egna motiverade åsikter om saker och ting och att påverka beslutsfattandet. Samtidigt utvecklas inte heller förmågan att tolerera olika åsikter och att jämka mellan skiljaktiga synpunkter. Följden av allt detta är enligt Suutarinen förutom att ungdomarna utestängs från samhället också kulturell isolering.

Ytterligare upplysningar:

föreståndare Sami Borg, Finlands samhällsvetenskapliga dataarkiv, tfn (03) 215

8524

specialforskare Sakari Suutarinen, Jyväskylä universitet, tfn (014) 260 1940

>> Undersökningen Som medborgare i Finland
>> Undersökningen Ung medborgare
>> Material om seminariet som ordnades 7.3.2005