Förslag till mera heltäckande regler om kreditupplysningar
Bestämmelserna om kreditupplysningar som gäller konsumenter, företag och ansvariga personer i företag borde samlas i en och samma kreditupplysningslag, föreslår en av justitieministeriet tillsatt arbetsgrupp. Den överlämnade sitt betänkande till justitieminister Johannes Koskinen i dag.
För närvarande innehåller lagen närmare bestämmelser endast om kreditupplysningar som gäller konsumenter och hur de skall behandlas. Det finns inga bestämmelser om kreditupplysningar som gäller företag. Det har betraktats som ett problem att uppgifter om betalningsanmärkningar som gäller också bara en ansvarig person i ett företag kan sänka företagets kreditvärdighet och göra det svårt att starta ny företagsverksamhet.
I kreditupplysningslagen skall enligt arbetsgruppens förslag föreskrivas om kreditupplysningar som gäller företag och deras ansvariga personer samt konsumenter. Lagen skall innehålla bestämmelser om de uppgifter som får föras in i kreditupplysningsregister och hur länge de skall sparas. Det skall också anges mera exakt än nu för vilka ändamål kreditupplysningar som gäller personer får lämnas ut och användas.
Det föreslås att kreditupplysningsverksamheten skall stå under dataombudsmannens tillsyn. Av verksamhetsutövarna skall förutsättas pålitlighet samt att de iakttar god kreditupplysningssed.
Spelregler för användningen av kreditupplysningar om ansvariga personer i företag
Enligt föreslaget skall angående företag i kreditupplysningsregister få införas bl.a. uppgifter om betalningsanmärkningar och om hur företaget skött sina betalningar. Den registeransvarige skall också få anteckna sådana uppgifter om ansvariga personer i företaget som avviker från myndigheternas offentliga register, om uppgifterna i myndighetsregistret inte ger en korrekt bild av vilka personer som utövar den faktiska bestämmanderätten i företaget. Härigenom kan man förhindra att bulvaner används i företagsverksamheten.
Den registeransvarige skall få införliva personkreditupplysningar som gäller ansvariga personer i företag i företagskreditupplysningsregistret. Användningen av kreditupplysningar som gäller ansvariga personer i företag begränsas jämfört med nuläget. Kreditupplysningar som gäller ansvariga personer skall få användas vid bedömning av kreditvärdigheten när det är fråga om företag som står i beråd att inleda sin verksamhet eller företag där bestämmanderätt har övergått eller majoriteten av de ansvariga personerna har bytts ut.
Kreditupplysningar som gäller de ansvariga personerna skall också få användas för att bedöma öppna bolags, kommanditbolags och små aktiebolags kreditvärdighet.
Kreditupplysningarnas datainnehåll mångsidigare
I kreditupplysningsregistret skall på samma sätt som för närvarande få föras in uppgifter om betalningsanmärkningar som myndigheterna konstaterat och som borgenärerna meddelat. Också en klassificering eller en kod som visar en persons eller ett företags kreditvärdighet skall få registreras. Enligt förslaget skall det i lagen definieras vilka uppgifter som kan användas för att få fram kreditklassificeringen.
En ny sak är att det i registret kan antecknas att en betalningsanmärkning beror på borgensansvar. Uppgiften antecknas på den registrerades begäran och med stöd av dennes tillförlitliga utredning om saken. Anteckningen om borgensansvar är enligt arbetsgruppen motiverad därför att en betalningsanmärkning som beror på borgensansvar inte nödvändigtvis helt kan jämställas med egna betalningsförsummelser.
Likaså skall på den registrerades begäran i registret finnas uppgifter om vilka anteckningar som beror på försummelse av samma fordran.
Användningen av kredituppgifter i arbetslivet bör utredas
Det föreslås att personkreditupplysningarnas användningsändamål skall definieras mera exakt än nu. I förslaget ingår bestämmelser bl.a. om i vilka situationer arbetsgivaren kan använda kreditupplysningar som gäller arbetssökande och arbetstagare. Arbetsgruppen och de sakkunniga som den hörde hade emellertid olika uppfattningar om användningen av kreditupplysningar i arbetslivet. Enligt arbetsgruppens åsikt borde beredningen av bestämmelserna till denna del fortsätta mellan arbetsmarknadsparterna och staten.
Enligt förslaget skall arbetsgivaren få begära kreditupplysningar endast om den person som väljs till en ledig arbetsplats. Förutsättningen är att uppgiften i fråga kräver särskild pålitlighet och att uppgiften är förenad med ekonomiskt ansvar. Även hushåll skall ha rätt att använda kreditupplysningar när de anställer en städare eller hantverkare som har tillträde till arbetsgivarens hem utan tillsyn.
Arbetsgruppen konstaterar att i arbetslivet har kreditupplysningar använts i större omfattningen är vad som ursprungligen var meningen för att allmänt påvisa personers pålitlighet. Det vore mest ändamålsenligt om t.ex. en begränsad säkerhetsutredning kunde användas för detta ändamål. Arbetsgruppen föreslår att saken utreds särskilt.
Även företag skall ha rätt att kontrollera egna kreditupplysningar
De som är ansvariga för kreditupplysningsregister skall få större informationsskyldighet än för närvarande. Till en fysisk person som första gången har fått en anmärkning i kreditupplysningsregistret skall på samma sätt som nu skickas information om registreringen. Han skall också informeras bl.a. om rätten att framställa rättelseyrkande.
Arbetsgruppen föreslår att också företag skall få rätt att kontrollera sina kreditupplysningar i registren och få felaktiga uppgifter korrigerade. För närvarande har endast fysiska personer denna rätt. Man skall få kontrollera de egna uppgifterna avgiftsfritt en gång om året.
En felaktig, bristfällig, föråldrad eller annars vilseledande uppgift i ett kreditupplysningsregister skall korrigeras utan ogrundat dröjsmål. På den registrerades begäran skall den som har lämnat den felaktiga uppgiften underrättas om korrigeringen.
Personkreditupplysningar skall få utlämnas elektroniskt förutsatt att i registret införs uppgifter om bl.a. vems uppgifter som har hämtats ur registret och för vilket ändamål samt vem som har förvärvat uppgifterna.
De som bedriver kreditupplysningsverksamhet skall lämna kreditupplysningar även till konsumenter mot en skälig ersättning. På så sätt kan de bättre än nu försäkra sig om t.ex. en avtalspartners pålitlighet.
Uppgifternas förvaringstider preciseras
Uppgifter om betalningsförsummelser sparas i kreditupplysningsregistren en viss tid. Arbetsgruppen föreslår att förvaringstiderna preciseras och till vissa delar förkortas.
Betalas en skuld bort skall den tid betalningsanmärkningen finns antecknad i registret förkortas, men å andra sidan skall förvaringstiden kunna förlängas, om den registrerade får nya betalningsanmärkningar.
En anteckning i ett kreditupplysningsregister skall utplånas, om den registrerade har haft rätt att hålla inne betalningen t.ex. för att produkten eller tjänsten varit bristfällig eller om anteckningen av någon annan orsak är vilseledande.
Inget register över positiva kreditupplysningar
Arbetsgruppen föreslår inget register över s.k. positiva kreditupplysningar, där det skulle föras in uppgifter om personers skulder och att de har skötts i behörig ordning. Ett positivt kreditupplysningsregister ansågs inte nödvändigt bl.a. i remissvaren till arbetsgruppen. Det har också ansetts försämra integritetsskyddet och vara svårt att genomföra i praktiken.
Försäkrings- och bankbranschen använder sig av register där man samlar uppgifter om oegentligheter. Det är numera möjligt att inrätta sådana med datasekretessnämndens tillstånd. Enligt arbetsgruppen borde bestämmelser om sådana register tas in i lag, eftersom det är fråga om system som är avsedda att vara permanenta och som innehåller känsliga personuppgifter.
Ytterligare upplysningar:
lagstiftningsrådet Anna-Riitta Wallin, tfn (09) 1606 7693
e-post: [email protected]