Grundlagsändringarna träder i kraft vid ingången av mars
De nya bestämmelserna i grundlagen träder i kraft på torsdagen den 1 mars 2012. De viktigaste ändringarna hänför sig till förtydligandet av befogenheterna för republikens president och statsrådet, dvs. regeringen. Ett nytt påverkningsmedel för medborgarna på statlig nivå, medborgarinitiativ, införs i och med lagen. Medborgarinitiativet ger medborgarna möjlighet att få upp ärenden till behandling i riksdagen.
Nytt är att Finlands medlemskap i EU nu särskilt nämns i grundlagen. Det nämns också att varje finsk medborgare och varje i Finland bosatt medborgare i Europeiska unionen har rätt att rösta vid val till Europaparlamentet.
I grundlagen har intagits en ny bestämmelse enligt vilken statsministern företräder Finland i verksamheten inom Europeiska unionen som kräver att den högsta statsledningen är företrädd. Presidenten behåller dock ställningen som betydelsefullt statsorgan och statsöverhuvud. Grundlagsbestämmelsen om ledningen av utrikespolitiken har inte ändrats: Finlands utrikespolitik leds av republikens president i samverkan med statsrådet.
I situationer där presidenten och statsrådet har olika uppfattningar, ska beslut fattas i enlighet med den ståndpunkt som riksdagen har godkänt. Beslut om Finlands deltagande i militär krishantering fattas av republikens president utifrån statsrådets förslag till avgörande och efter att presidenten har hört riksdagen.
Från och med ingången av mars ska statsrådet överlämna regeringspropositioner till riksdagen. Statstrådet ska också besluta om komplettering och återtagande av propositioner samt om lämnande av regeringens berättelser till riksdagen. Presidenten ska även i framtiden stadfästa lagarna.
Presidentens rätt med stöd av den tidigare grundlagen att utnämna ministeriernas kanslichefer har slopats. Kanslicheferna utnämns i fortsättningen av statsrådet. Grundlagens bestämmelser om försvarsmaktens överbefälhavare har inte ändrats, men förutsättningarna för överlåtelse av uppgiften som överbefälhavare har preciserats så att överlåtelsen är möjlig endast under undantagsförhållanden.
I grundlagen föreskrivs om möjligheten att under undantagsförhållanden avvika från de grundläggande rättigheterna. Bestämmelsen om vad som avses med undantagsförhållanden har preciserats. Den nya definitionen av undantagsförhållanden omfattar utöver väpnade angrepp även andra undantagsförhållanden som allvarligt hotar nationen, såsom synnerligen allvarliga naturomvälvningar, pandemier och stora olyckor. Den nya definitionen motsvarar bestämmelserna om allmänt nödläge i de internationella konventionerna om de mänskliga rättigheterna.
Ytterligare upplysningar:
lagstiftningsdirektör Sami Manninen, tfn 09 1606 7690