Konkreta åtgärder viktiga med tanke på utvecklandet av rättsskyddet
Delegationen för rättsskyddsärenden framhäver vikten av konkreta åtgärder när det gäller att förbättra rättsskyddet. Sådana konkreta åtgärder som åsyftas är t.ex. kvalitetsprojekt inom domstolsväsendet och det samarbetsprojekt för juridisk rådgivning som inletts i Vasa på initiativ av delegationen.
Delegationen, som leds av prorektor Teuvo Pohjalainen, överlämnade sin årsrapport till justitieminister Leena Luhtanen i tisdags.
Justitieminister Leena Luhtanen betonar betydelsen av allsidig förbättring av rättskyddet.
- Det centrala är att behandlingstiderna förkortas. Nedskärningar av domstolarnas resurser kan däremot inte godkännas, även om förbättring av lönsamheten i sig är ett acceptabelt mål.
Kvalitetsprojekt gör praxisen mer enhetlig
Domstolarnas kvalitetsprojekt förbättrar rättsskyddet för medborgarna eftersom projekten resulterar i mer enhetlig praxis och ökad yrkesdebatt såväl inom domstolsväsendet som mellan domare och domstolars klienter.
I samtliga hovrättsdistrikt pågår det projekt som syftar till utvecklande av kvaliteten på verksamheten och kundservicen, och tingsrätterna inom distrikten deltar aktivt i dessa. Dessutom finns det många projekt i vilka också åklagare, advokater och rättsbiträden deltar. Vid högsta förvaltningsdomstolen pågår det ett utvecklingsprojekt som gäller förvaltningsdomstolarna. Tingsrätterna och förvaltningsdomstolarna har dessutom egna utvecklingsprojekt.
Delegationen välkomnar varmt de projekt som inletts inom domstolsväsendet under de senaste åren. Det är viktigt att alla aktörer i en rättegång deltar i projekten och att projektresultaten kommuniceras till alla.
Samarbetet mellan myndigheterna förbättrar det praktiska rättsskyddet
Ett samarbetsprojekt kring juridiska rådgivningstjänster inleddes i Vasa vid ingången av förra året. Detta försök, som delegationen för rättsskyddsärenden tagit initiativ till, startades av Vasa rättshjälpsbyrå. Deltagare i projektet har varit magistraten samt en del kommunala myndigheter såsom ekonomi- och skuldrådgivningen, konsumentrådgivningen, socialombudsmannen samt patientombudsmannen.
Ett av målen har varit att förbättra kundservicen bland annat så att klienten kan få den hjälp som han eller hon behöver "vid en och samma lucka" i rätt tid. Ett annat mål som eftersträvats har varit riktig fördelning av arbetet mellan myndigheterna när resurserna minskar. Tack vare försöket har man också lyckats minska överlappande arbete. Försöket har vidare uppmuntrat ämbetsverken till internt utvecklingsarbete.
Redan innan pilotprojektet i Vasa inleddes har det funnits samarbete mellan olika rådgivningsmyndigheter i Träskändatrakten.
Delegationen för rättsskyddsärenden uppmuntrar myndigheterna till samarbete av detta slag där så många aktörer som möjligt är representerade.
Kostnadsrisken vid boendetvister skall minskas
Delegationen lägger också fram förslag med anledning av en undersökning om rättegångskostnaderna i tvistemål som Kaijus Ervasti har gjort och som Rättspolitiska forskningsinstitutet nyligen har publicerat.
I samband med boendetvister liksom också arbetstvister brukar det framläggas omfattande bevis och rättegångskostnaderna blir lätt höga. Fall med mögelhus har visat sig vara särskilt problematiska. Ur gemene mans synvinkel skulle det vara viktigt för det första att förebygga uppkomsten av dylika tvister och för det andra att lösa uppkomna tvister vid ett förfarande som är billigare än domstolsprocess.
Förfarandet med medling i domstol, som införts vid ingången av 2006, innebär en möjlighet att undvika en fullständig rättegång och minska kostnadsrisken. Situationen skulle dessutom underlättas om konsumentklagonämndens uppgifter i boendefrågor utvidgades. Man bör vidare säkerställa att handläggningstiderna hos konsumentklagonämnden är rimliga.
Det har gjorts en utredning om förvaltningsdomstolarnas verksamhet
Delegationen för rättsskyddsärenden inledde förra året en undersökning om förvaltningsdomstolarnas verksamhet genom en förfrågan om erfarenheter som riktades till myndigheter.
Även om rättegångsförfarandet vid förvaltningsdomstolarna i allmänhet anses vara klart och begripligt, framförde de tillfrågade önskemål om att processledningen vid förvaltningsdomstolarna skall göras klarare. Besluten skall grundas enbart på det material som presenteras vid rättegången och t.ex. begäran om utlåtande skall vara bättre specificerad än nuförtiden.
Delegationen för rättsskyddsärenden efterlyser också klarare gränser för hur strikt förvaltningsdomstolen bör koncentrera sig enbart på de yrkanden som framställts i besvären och om det skulle vara möjligt för domstolen att företa en mer omfattande undersökning av en myndighets agerande i ett ärende.
För att rättsskyddet skall kunna tillgodoses skulle det vara ytterst viktigt att behandlingstiderna vid förvaltningsdomstolarna förkortades. På 2000-talet har den genomsnittliga behandlingstiden varit ca åtta månader men enligt de tillfrågade borde behandlingstiden förkortas med nästan hälften.
Det bör vara möjligt att anföra klagomål över att beslutet dröjer
Delegationen påskyndar också åtgärder i syfte att avhjälpa de brister som beror på myndigheternas passivitet. Nuförtiden har människor just inga medel alls till sitt förfogande för att få myndigheterna att agera ens i sådana fall där beslut dröjer orimligt länge.
Delegationen föreslår att ärendet skall kunna föras till domstol efter det att myndigheten på nytt har krävts på beslut.
Tvångsmedelslagstiftningen bör ses över
Lagarna om de tvångsmedel som polisen har till sitt förfogande har ändrats under de senaste åren. Urvalet av teletvångsmedel har utvidgats och befogenheterna i fråga om täckoperationer och bevisprovokationer har ökats.
I Finland får polisen själv besluta också om användningen av sådana tvångsmedel som i andra europeiska länder kräver beslut av rättsmyndigheterna.
Eftersom det har gjorts flera mindre lagändringar i olika omgångar har det blivit svårt att bemästra helheten. Delegationen anser således att en revidering av tvångsmedelslagstiftningen är påkallad. Också bestämmelserna om teletvångsmedel, som numera är utspridda i olika lagar, bör för klarhetens skull samlas i en och samma lag.
Ytterligare upplysningar:
delegationens ordförande, prorektor, professor Teuvo Pohjolainen, Joensuu universitet, tfn (013) 251 3699 eller 050 538 0750
och delegationens sekreterare, biträdande generalsekreterare Pirkko Kivikari (Finlands Advokatförbund), tfn (09) 6866 1213, forskare Anu Mutanen (Joensuu universitet), tfn 050 569 0721 samt jurist Kati Virtanen (Finlands Juristförbund), tfn (09) 8561 0326