Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Lagstadgade tjänster på det egna språket fås inte alltid i praktiken – färska barometerundersökningar avslöjar många praktiska utmaningar

Justitieministeriet
9.2.2021 12.33
Pressmeddelande

Svenskspråkiga finländare upplever att de får sämre service av staten än tidigare på sitt modersmål. En utmaning när det gäller tillgången till tjänster på samiska är bristen på samiskspråkig personal och bristfällig information om vilka tjänster som tillhandahålls. I fråga om teckenspråkigas uträttande av myndighetsärenden är däremot ordnandet av tolkning den största utmaningen. Detta framgår av de idag offentliggjorda uppföljningsbarometrarna om de språkliga rättigheterna.

- De språkliga rättigheterna är grundläggande rättigheter, och tillgodoseendet av dem är ofta en förutsättning för att andra rättigheter ska kunna tillgodoses. Även om de språkliga rättigheterna tryggas i lagstiftningen måste de också tillgodoses i praktiken. Genom barometrarna får vi viktig information om olika språkgruppers erfarenheter i vardagen. Resultaten studeras noggrant vid ministeriet och utnyttjas under denna regeringsperiod inte enbart för språkberättelsen utan också vid genomförandet av andra skrivningar i regeringsprogrammet, till exempel i nationalspråksstrategin och det språkpolitiska programmet, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.

Med hjälp av språkbarometern utreds det hur de finskspråkiga och svenskspråkiga minoriteterna i tvåspråkiga kommuner upplever att offentlig service tillhandahålls på det lokala minoritetsspråket. Denna gång deltog för första gången också svenskspråkiga som är i majoritet i sin egen kommun. Enkäten genomfördes i maj och besvarades av cirka 6 500 personer.

- Svenskspråkiga begär sällan service på sitt eget språk, och besvaras ofta på finska av myndigheterna. Minoritetsandelen har betydelse med tanke på service på det egna modersmålet. Språkklimatet upplevs vara likadant som 2016. Det har inte försämrats ytterligare, konstaterar den som genomfört språkbarometern, forskaren Marina Lindell från Åbo Akademi.

Samiskspråkiga har svårt att få information om tjänster 

I samebarometern granskas samiskspråkiga tjänster samt tillgodoseendet av de samiskspråkigas språkliga rättigheter både inom och utanför samernas hembygdsområde. Samebarometern genomfördes nu för andra gången. Den besvarades av en femtedel av de 1430 myndiga personer som enligt befolkningsregisteruppgifterna har samiska som modersmål. 

Med samiska avses i enlighet med den samiska språklagen samtliga tre samiska språk, det vill säga nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska.

- De som svarade upplever de språkliga rättigheterna som viktiga, men i praktiken försöker bara en liten del av dem få tjänster på samiska. Orsaken till detta är problemen med tillgången till tjänster och hur de fungerar, informationen om tjänsterna och det upplevda språkklimatet, konstaterar samebarometerns skapare, mångspråkighetsexperten Laura Arola.

Teckenspråkiga blir ofta tvungna att beställa tolk själva 

Teckenspråksbarometern genomfördes nu för första gången. Med teckenspråk avses enligt teckenspråkslagen finskt och finlandssvenskt teckenspråk. Enkäten besvarades av 326 personer med teckenspråk som första språk. Majoriteten av dem (70 %) hade uppgett finskt eller finlandssvenskt teckenspråk som modersmål i befolkningsdatasystemet. 

I enkäten granskades särskilt tillgången till tolkningstjänster och erhållandet av information om tolkningstjänster under de senaste tre åren.

- Enligt enkäten förekommer det i 87 procent av de situationer då teckenspråkiga uträttar ärenden att en myndighet eller en tjänsteman inom offentlig service inte har handlat på det sätt som krävs enligt lagstiftningen, och klienten själv måste beställa en tolk för myndighetens räkning, konstaterar docent Päivi Rainò från humanistiska yrkeshögskolan Humak som utfört teckenspråksbarometern. 

Justitieministeriet har beställt barometrarna och de utgör en del av uppföljningen av hur språklagen verkställs. Ministeriet beaktar resultaten när det i år bereder regeringens berättelse till riksdagen om tillämpningen av språklagstiftningen.

Bekanta dig med undersökningsresultaten

Ytterligare information:
Päivi Rainò, forskare, filosofie doktor, docent, HUMAK, tfn 0400 349 201, paivi.raino(at)humak.fi
Marina Lindell, projektforskare, politices doktor, Åbo Akademi, tfn 046 921 6586, marina.lindell(at)abo.fi
Lauri Rapeli, forskningschef, docent, Åbo Akademi, tfn 050 303 7271, lauri.rapeli(at)abo.fi
Laura Arola, flerspråkighetsexpert, tfn 050 542 8585, laura.arola(at)utsjoki.fi
Linda Lindholm, specialsakkunnig, justitieministeriet, tfn 0295 150051, linda.lindholm(at)om.fi 

Tillbaka till toppen