Minister Luhtanen: Hörande i Europaparlamentets Libe-utskottet

Det är närmare ett halvt år sedan jag som ordförande för rådet för rättsliga och inrikes frågor första gången stod inför utskottet för att berätta om Fin-lands målsättningar i egenskap av ordförandeland.
Största delen av Finlands ordförandeperiod är nu bakom oss. Vi har hållit två rådsmöten och anordnat ett inofficiellt rådsmöte i Tammerfors. Därtill har vi hållit ett stort antal möten i trojkasammansättning med tredje land samt flera andra multilaterala och bilaterala möten och sammankomster. Detta är en väl vald tidpunkt för en översikt av hur vårt ordförandeskap framskrider.

Jag anser att vi hittills har lyckats väl i vår uppgift. För det vill jag rikta ett tack även till Europaparlamentet och utskottet för den konstruktiva samarbetsanda som rått. Som riksdagsledamot under 15 års tid lägger jag stort värde på samarbetet med parlamentet.

Jag vill i dag också poängtera, att vår ordförandeskapsperiod ännu inte är till ända. De sista veckorna före julpausen är mycket viktiga med tanke på de rättsliga och inrikes frågorna. I december samlas rådet för rättsliga och inrikes frågor samt Europeiska rådet, där även frågor i anslutning till utvärderingen av Haagprogrammet kommer att behandlas. Vi behöver ert samarbete också under de sista veckorna av ordförandeskapet för att ytterliga föra integratio-nen av Europa vidare.

Ärade medlemmar av Europaparlamentet,

Utgående från mina erfarenheter av ordförandeskapet vågar jag indela mina uppgifter under Finlands ordförandeskapsperiod i tre grupper: grupp nummer ett utgörs av anhängiga projekt efter föregående ordförandeland, grupp nummer två består av frågor som uppkommer överraskande och för vilkas behandling ordförandelandet ansvarar, samt den tredje gruppen utgörs av mål satta av ordförandelandet självt.

Jag inleder min översikt med den första gruppen, dvs. anhängiga frågor. Till en början vill jag konstatera, att jag anser det vara synnerligen viktigt att vi når framgång inte enbart när det gäller de stora grundfrågorna i integrationen utan uttryckligen även i vardagsarbetet inom unionen. Såsom jag i början av vår ordförandeskapsperiod konstaterade för er, är medborgarnas förtroende inte en uppnådd förmån, utan förtroendet måste vinnas gång på gång på nytt.

Då ikraftträdandet av grundlagsfördraget fördröjts, är det uttryckligen med tanke på våra medborgare nödvändigt, att unionen övertygar folket om sin handlingsförmåga och grundläggande betydelse. Om vi lyckas få till stånd synliga resultat för medborgarna, skapar vi samtidigt ett klimat där det finns ny vilja att lösa även de stora grundfrågorna i integrationen, så som ratifice-ringen av det konstitutionella fördraget. Som ni vet är medborgarnas stöd för unionens verksamhet starkast just när det gäller rättsliga och inrikes frågor. Medborgarvinklingen är sålunda en viktig del av vårt ordförandeskap till slutet av december.

Medborgarnas trygghet förstärks i anslutning till Europaintegrationen genom att säkerställa, att den fria rörligheten över medlemsländernas gränser inte skyddar förbrytare från påföljder. I det polisiära och straffrättsliga samarbetet anser vi det synnerligen viktigt att de projekt som grundar sig på ömsesidigt erkännande förs vidare. Målet är en obruten kedja: en förbrytare kan anhållas i vilket medlemsland som helst med en europeisk arresteringsorder, det be-vismaterial som behövs i straffprocessen överförs med en överlåtelseorder gällande bevismaterial, en dom som tidigare avkunnats i ett annat medlems-land beaktas i den nya straffprocessen och en person som dömts till fängel-sestraff överförs till sitt hemland. Detta är målsättningen.

Som exempel på framsteg som vi uppnått kan jag nämna ramavtalsförslaget om beaktande av tidigare dom i anslutning till en ny straffprocess. Nuförtiden beaktas i allmänhet inte domar som har avkunnats utomlands i en ny straff-process. Detta gör unionsmedborgarna olikställda och gynnar förbrytare som verkar i olika medlemsländer. Jag är övertygad om att rådet i december kan uppnå politiskt samförstånd i detta projekt.

Ett annat exempel är ramavtalsförslaget om överflyttande av fångar. Detta är ävenså en viktig del av programmet om ömsesidigt erkännande. Också i det-ta projekt verkar det som om vi skulle ha goda möjligheter att i december uppnå politiskt samförstånd om ramavtalets innehåll. För detta vill jag även rikta mitt tack för samarbetet till Europaparlamentet, som gav sitt yttrande om ramavtalsförslaget i juli. Förslaget har också i många punkter ändrats i den av parlamentet angivna riktningen.

Ovan nämnda bestämmelse om europeisk överlåtelseorder gällande bevis-materal kunde godkännas redan i början av vår ordförandeskapsperiod tack vare de resultat som Österrike hade lyckats uppnå under sitt ordförandeskap. Men medborgarvinklingen kräver inte enbart trygghet. Lika viktigt är att garan-tera medborgarnas rättigheter.

I detta sammanhang vill jag nämna ramavtalsförslaget om dataskydd i det polisiära och straffrättsliga samarbetet. Målet är att förstärka skyddet gällande personuppgifter på området för unionens tredje pelare. Vi har reserverat flera extra dagar för behandlingen av detta projekt i arbetsgrupp. Min övertygelse är att vi i rådet i december kommer att uppnå politisk koncensus i vissa öppna frågor. Jag skulle emellertid gärna se, att vi skulle uppnå politiskt samförstånd om hela instrumentet, men som ni vet är det ibland mycket svårt att komma till enhällighet bland medlemsländerna.

Även ramavtalsförslaget om processuella minimirättigheter ger medborgarna signaler om att vi anser deras grundrättigheter ytterst viktiga. Några medbor-garländer motsätter sig dock ett bindande instrument, men vårt mål är fort-sättningsvis att ett dylikt slutligen skulle godkännas.
I fråga om medborgarnas rättigheter är inrättandet av ett grundrättighetsverk ett av de mest centrala projekten under vår ordförandeskapsperiod. Den svå-raste frågan under vår ordförandeperiod gäller verkets verksamhet på områ-det för den tredje pelaren. Jag vill tacka parlamentet, utskottet och dess rap-portörer för det stöd vi fått under förhandlingarna. Jag är synnerligen glad över de trepartsförhandlingar som fördes samt över det goda samarbetet med er.

Som ni vet, skulle kommissionens ursprungliga förslag utvidga verkets verk-samhet även till området för den tredje pelaren. Detta fick inte enhälligt med-håll från medlemsländerna. Därför har vi sökt en kompromisslösning, enligt vilken det skulle vara möjligt för verket att i någon form verka på området för den tredje pelaren ända från början av dess etablering. Förhandlingarna är emellertid ännu på hälft i rådet. Vår avsikt är att ett politiskt beslut om att in-rätta ett grundrättighetsverk kunde fattas vid rådet i december. Det skulle vara synnerligen problematiskt, om rådet inte kunde uppnå de mål som det självt uppställt i en för medborgarna synnerligen viktig fråga.

Ärade medlemmar av Europaparlamentet,
Som den andra gruppen av frågor nämnde jag överraskande skeenden. Un-der det finländska ordförandeskapet utgjorde Libanonkriget givetvis den största frågan. Ingen kunde förutse att ett sådant häftigt krig skulle bryta ut.

Ett skeende där följderna gällande de rättsliga och inrikes frågorna var svåra att förutse var EG-domstolens beslut om avtal mellan EU och USA gällande överlåtande av uppgifter om flygpassagerare. Förhandlingsläget var svårt och tidspressen hård. Ordförandelandets centrala mål var även i detta samman-hang att säkerställa unionsmedborgarnas intressen. Ansvaret för förhandling-arna hörde för Finlands del till utrikesministeriet. Justitieministeriet spelade en stor roll i synnerhet i fråga om dataskyddet och grundrättigheterna.

Med tanke på medborgarnas rättigheter och dataskyddet, skulle ett avtalslöst läge ha varit värst och lett till att enskilda medlemsländer eller flygbolag skulle ha förhandlat om sinsemellan avvikande lösningar. För att uppnå ett förhand-lingsresultat gällde det återigen att finna en balans mellan säkerhetsintressen och grundrättigheter.

Tack vare den lösning som uppnåddes, kunde flygtrafiken fortgå ostört och USA:s myndigheter fortsätter att iaktta de dataskyddsförbindelser som de in-gått 2004. Det ingångna avtalet är emellertid en preliminär lösning. Att för-handla fram ett stadigvarande arrangemang överförs till följande ordförande-land.

Våra mål under förhandlingarna överensstämde långt med LIBE-utskottets. Jag vill också i detta sammanhang tacka parlamentet och rapportören för det goda samarbetet.

Ärade medlemmar av Europaparlamentet,

Som den tredje gruppen nämnde jag tidigare de frågor som ordförandelandet själv ställt upp som mål. Finland hade i egenskap av ordförandeland av Euro-peiska rådet fått i uppdrag att utvärdera unionens framsteg när det gällde rättsliga och inrikes frågor.
Vår avsikt var att utnyttja detta enastående tillfälle till en genomgripande granskning av de rättsliga och inrikes frågorna för att kunna fastställa deras nuvarande läge, och med detta som grund sätta en prioritetsordning för vida-reutvecklingen.

Enligt Europeiska rådets uppdrag hade vi som särskild uppgift att utreda möj-ligheterna att förbättra beslutsfattandet i det polisiära och straffrättsliga sam-arbetet med utgångspunkt i nuvarande grundfördrag.

Själv har jag på intet sätt lämnat det oklart, att jag gärna skulle se att det poli-siära och straffrättsliga samarbetet grundar sig på överenskomna principer inom hela gemenskapen. Jag skulle också gärna se att systemet med beslut som grundar sig på kvalificerad majoritet utökas och att man i flera frågor skulle övergå till att tillämpa förfarande med gemensamma beslut. Samtidigt borde EG-domstolens roll förstärkas.

Det har ända från början varit klart, att den uppgift Europeiska rådet gav Fin-land inte är lätt. Det inofficiella rådet i Tammerfors utgjorde det viktigaste fo-rumet när det gällde utvärderingen av Haagprogrammet. Ministrarna hade för en gångs skull möjlighet att föra en grundlig diskussion om unionens situation och dess utveckling. Vi lyckades i den svåra uppgiften och vi fick erkännande för detta även av medlemsländer som förhöll sig kritiska till ordförandelandets diskussionsinitiativ. Mötet kritiserades dock från vissa håll för att man där en-bart förde diskussioner utan att ta några beslut.
I en demokrati uppnås inte ett enda beslut utan föregående diskussion. Inoffi-ciella råd finns till just för detta.

Tyvärr kastade de osäkra elementen i anslutning till det konstitutionella för-draget sin skugga även över mötet i Tammerfors. Medlemsländerna kunde inte hitta samförstånd om det fortsatta arbetet för att effektivisera beslutsfat-tandet. Många ville att den s.k. passarelle-klausulen i EU-fördraget skulle tas i bruk, medan vissa medlemsländer i första hand ville gå vidare med stöd av grundlagsfördraget. Bägge metoderna att framskrida leder till att de rättsliga och inrikes frågorna alltmer baserar sig på gemensamma principer inom ge-menskapen. Jag anser att mötet i Tammerfors på ett positivt sätt bidrog till att medlemsländerna i omfattande grad nådde samförstånd om att föra besluts-fattandet i denna riktning. Själv upplevde jag diskussionen som ett äkta en-gagemang från medlemsländernas sida att vidareutveckla de rättsliga och inrikes frågorna.

Frågan om effektiviserat beslutsfattande står nu på Europeiska rådets före-dragningslista för december. Vi kommer inte att få se ett enhälligt beslut om användningen av passerelle-klausulen, men jag hoppas få se en kraftig signal till förmån för vidareutvecklingen av de rättsliga och inrikes frågorna.

Utvärderingen av Haagprogrammet utgjordes dock inte enbart av frågan om effektiviserat beslutsfattande. När det gäller det straffrättsliga samarbetet för-band sig medlemsländerna ånyo till att tillämpa principen om ömsesidigt er-kännande och satte praktiskt inriktade prioriteter i fråga om den framtida be-redningen av rättsakter och implementeringen av dem. I fråga om det civil-rättsliga samarbetet har vi fått medhåll för ett mycket konkret projekt för att göra tillgången till regelverket och allmänt rättsskydd enklare. Detta skulle verkligen förbättra medborgarnas rättsliga ställning.

Ärade herr ordförande,
Ärade medlemmar i Libe-utskottet,

Jag vill tacka Europaparlamentet och i synnerhet utskottet för det goda sam-arbetet i parlamentaristisk anda. Samtidigt understryker jag, att Finlands ord-förandeskapsperiod ännu inte är över. Framför oss har vi ytterligare ett möte i detta råd samt Europeiska rådets möte. Bägge är betydelsefulla också då det gäller frågor som berör Europaparlamentet. När det gäller Europeiska rådet hoppas jag, att ni i era hemländer verkar för att statsöverhuvudena och reger-ingscheferna i december vågar fatta beslut som för de gemensamma intres-sena framåt.
Jag tackar för er uppmärksamhet och svarar gärna på frågor.