Informell medling i tvistemål i domstolarna från början av nästa år

Domstolarna tar i bruk ett nytt, informellare medlingsförfarande i tvistemål. Det är i vissa fall ett effektivare och smidigare sätt att lösa tvister än en rättegång.

Republikens president har för avsikt att stadfästa en lag om saken fredagen den 26 augusti. Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2006. Reformen utgör ett led i regeringsprogrammet, enligt vilket alternativa förfaranden i tvistemål skall utvecklas och medlingsverksamheten främjas.

Också det nuvarande systemet föreskriver att domare skall försöka få till stånd medling mellan parterna i samband med förberedelsen för rättegång i ett tvistemål. Detta sätt att främja medling som ett led i rättegången kvarstår också i fortsättningen. I det nya förfarandet inleds dock medlingen redan före rättegången eller alldeles i början av den, då parternas positioner ännu inte är låsta. Möjligheten att få till stånd ett närmande är då i allmänhet goda.

Medling inleds om båda parterna är intresserade. Förutsättningen är att ärendet lämpar sig för medling och att parternas yrkanden är sådana att det är meningsfullt att medla. Domstolens domare fungerar som medlare. Om parterna samtycker kan medlaren ha ett biträde.

De flesta tvistemål lämpar sig för medling

Största delen av de privaträttsliga tvistemålen lämpar sig för medling. De kan t.ex. ha att göra med avtal, familje- och arvsfrågor eller skadestånd. Också i frågor som gäller vårdnad om barn och umgängesrätt kan medling ske med beaktande av barnets intresse. Däremot tillämpas det nya förfarandet inte på medling i brottmål.

Medlingen stöder båda parternas ansträngningar att finna en sådan lösning på tvisten som kan godkännas av dem båda. Avgörandet kan därigenom bygga mera på vad som kan anses skäligt än på en strikt lagtolkning. Domarens uppgift är inte heller i första hand att föreslå en lösning utan att hjälp parterna att nå fram till en.

Medling söks genom särskild ansökan. Medling kan också begäras i ett ärende som är föremål för rättegång. Begäran kan då framställas redan i samband med stämningsansökan. Också domstolen kan ta upp möjligheten att medla i ett anhängiggjort ärende. Medlingen upphör om någondera parten meddelar att han eller hon inte vill fortsätta.

Lagen om medling i tvistemål gäller framför allt tingsrätter, men medling i ett anhängigt ärenden är möjlig även i hovrätten i samband med ändringssökande. Däremot tillämpas lagen inte i förvaltningsdomstolar och specialdomstolar.

Medlingen kan vara stängd för allmänheten

Medlingen är i allmänhet offentlig. Domaren som fungerar som medlare kan dock överlägga med en part utan att de andra parterna är närvarande, om parterna samtycker till det. Sådana överläggningar mellan medlaren och någon av parterna är inte öppna för allmänheten.

På begäran av en part skall också någon annan del av medlingen genomföras utan allmänhetens närvaro, om förlikningen annars äventyras. Ärendet skall dock behandlas offentligt, om förtroendet för medlingens ändamålsenlighet eller något annat vägande skäl kräver det.

Förlikning kan stadfästas

En förlikning som nåtts vid medling kan på begäran av parterna stadfästas som bindande för dem. Därigenom blir den ett verkställbart avgörande.

Medling i domstol är ekonomiskt förmånligare för parterna än en rättegång. Parterna kan ofta sköta saken själva och svarar endast för sina egna kostnader. Någon skyldighet att stå för motpartens kostnader finns inte.

Ytterligare upplysningar: lagstiftningsrådet Tatu Leppänen, tfn (09) 1606 7678

e-post: fö[email protected]

Regeringens proposition 114/2004 och andra handlingar i anslutning till

riksdagsbehandlingen: www.finlex.fi