Straffbart att köpa sex av den som är föremål för koppleri eller människohandel

Förutsättningen för straffbarhet är att utnyttjaren utlovar eller ger en person som är föremål för koppleri eller människohandel en penningersättning eller någon annan ersättning som företräder ett ekonomiskt värde för samlag eller en motsvarande sexuell handling. Straffet är böter eller fängelse i högst sex månader. Också försök blir straffbart.

Hur vet man att det är fråga om koppleri eller människohandel

Det är en indikation på koppleri t.ex. när kontakten med den som säljer sex sker via en mellanhand eller ersättningen betalas till någon annan person än den som involverad i den sexuella handlingen. Också annonser för avgiftsbelagd sex på internet kan tyda på att det är fråga koppleri. Så kan fallet vara när det t.ex. på samma webbsida finns flera olika personers annonser som liknar varandra eller som har samband med varandra.

Den kan vara en indikation på människohandel att den sexsäljande personens rörelsefrihet är märkbart begränsad eller att han eller hon saknar fullständig psykisk funktionsförmåga. En person som är föremål för människohandel är i allmänhet samtidigt föremål för koppleri.

Den nya straffbestämmelsen om utnyttjande av en person som är föremål för sexhandel gäller oberoende av kontaktsättet. Typiska kontaktsätt är t.ex. via mobiltelefon eller över internet.

Den gällande straffbestämmelsen om köp av sexuella tjänster av en ung person under 18 år kompletteras också vid ingången av oktober 2006. För detta brott döms därefter också den som använder sexuella tjänster som ersätts av någon annan person. Den som köper sexuella tjänster av en ung person kan fortfarande dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

Köp och försäljning av sexuella tjänster på allmän plats är även i fortsättningen en straffbar ordningsförseelse, om det inte är fråga om utnyttjande av en person som är föremål för koppleri eller människohandel eller köp av sexuella tjänster av en ung person. Straffet kan vara ordningsbot eller böter. I och med denna reglering i ordningslagen som trädde i kraft 2003 har prostitutionen i stor utsträckning försvunnit ur gatubilden.

Målet är att förhindra koppleri- och människohandelskriminalitet

Genom att kriminalisera utnyttjandet av personer som är föremål för sexhandel kan man försämra verksamhetsförutsättningarna för sådan kriminalitet som koppleri och människohandel. De som sysslar med människohandel och koppleri måste ta den nya bestämmelsen i betraktande när de överväger verksamhet i Finland.

Kriminaliseringen kan också mera allmänt påverka attityderna och beteendet så att efterfrågan på sexuella tjänster minskar även annars än i de fall där säljaren kan antas vara offer för människohandel eller föremål för koppleri.

De nämnda verkningarna kan också främja sexuell självbestämmanderätt och social jämlikhet samt jämställdheten mellan könen. Dessa synpunkter har att göra med någon sällan helt frivilligt börjar sälja sexuella tjänster utan konkret ekonomiskt tvång, en del av de prostituerade befinner sig i dålig social ställning och övervägande delen av dem är kvinnor.

Kriminalisering är bara en, om även viktig, metod för att minska prostitutionen och hjälpa de prostituerade. Dessutom behövs det t.ex. social- och hälsovårdstjänster. Riksdagen förutsatte också i sitt uttalande om saken att regeringen ordnar adekvata stödtjänster.

Prostitutionen i Finland

Det är synnerligen svårt att göra någon grundad och tillförlitlig uppskattning av antalet prostituerade. Detsamma gäller t.ex. hur många prostituerade som arbetar under kopplare och hur stor del av de prostituerade som är utlänningar.

Beroende på källa har antalet prostituerade i Finland uppskattats till 8 000 – 15 000. I vissa sammanhang har det uppskattats att ungefär hälften är från Finland och att ungefär en tredjedel arbetar under kopplare. Den prostitution som bedrivs av finländare och studerandeprostitutionen har antagits vara på uppåtgående.

Propositionen ändrades under riksdagsbehandlingen

I december 2005 föreslog regeringen att köp av sexuella tjänster skulle bli allmänt straffbart i alla situationer. Propositionen byggde på majoritetens ståndpunkt i justitieministeriets arbetsgrupp och det principavgörande om nödvändigheten av en kriminalisering som träffats i en tidigare regeringsproposition.

En begränsning av straffbestämmelsen till enbart köp av tjänster av offer för koppleri eller människohandel dryftades i samband med beredningen av regeringspropositionen. I propositionen beslöt man ändå att föreslå allmän kriminalisering eftersom man betvivlade att en begränsad straffbestämmelse skulle fungera.

I riksdagen riktades den största kritiken mot den föreslagna straffbestämmelsens oklarhet då den skulle täcka köp i alla situationer. Enligt den straffrättsliga laglighetsprincipen skall brottsrekvisitet vara exakt och noga avgränsat.

I samband med beredningen och stiftandet av den nya straffbestämmelsen vägdes fördelarna och nackdelarna med en kriminalisering mot varandra. Den allmänna kriminalisering i som införts i Sverige och som gäller alla köpsituationer ansågs ha medfört även olägenheter, t.ex. hade det blivit svårare att undersöka koppleribrott och prostitutionen hade gått under jorden. Man har ändå inte kunnat presentera övertygande forskningsmaterial som skulle stödja existensen av dessa olägenheter. Fördelarna med en kriminalisering ansågs vara större än eventuella nackdelar.

Ytterligare upplysningar: lagstiftningsrådet Janne Kanerva, tfn (09) 1606 7723
e-post: fö[email protected]