Tredje fasen av reformen av utsökningslagen på remiss

Förslaget är på remiss fram till hösten. Justitieministeriet har för avsikt att lämna en proposition i saken till riksdagen under 2004. De nya bestämmelserna kan då träda i kraft tidigast 2005.

Utsökningslagen som är från 1895 har under årens lopp reviderats på ett flertal punkter. Endast en liten del av bestämmelserna är i sin ursprungliga form. En avsevärd del av bestämmelserna kommer att få ny skrivning den 1 mars 2004, då den föregående fasen av totalreformen träder i kraft. Utöver bestämmelser om maximitiden för utsökningen ingår i den nya bestämmelser om det allmänna utsökningsförfarandet.

Låginkomsttagare får behålla större belopp, skärpt utsökning när det gäller höginkomsttagare

Vid utmätning av lönen och andra återkommande inkomster får gäldenären behålla ett skyddat belopp för eget och familjens underhåll. Gäldenären får dessutom behålla en fjärdedel av den del av nettolönen som överskrider det skyddade beloppet. Då det skyddade beloppet överskrider en viss inkomstgräns, utmäts en tredjedel av hela nettolönen och gäldenären får behålla två tredjedelar av nettolönen.

Det utmätta beloppet är sålunda förhållandevis stort då gäldenärens inkomster är små, men förhållandevis litet då gäldenären har stora inkomster. Också om nettoinkomsterna är mycket stora utmäts i dag bara en tredjedel dem. Den kommande tidsbegränsningen av utsökningen gäller dock också dessa gäldenärer.

Enligt justitieministeriets förslag skall det belopp som normalt utmäts också i framtiden utgöra en tredjedel av nettoinkomsterna. Skyddet för gäldenärer med små inkomster skall dock i viss mån förbättras genom att lindrigare utmätning tillämpas i större utsträckning än tidigare. När det skyddade beloppet räknas ut skall, i motsats till vad som nu är fallet, hänsyn tas till en sambo som är beroende av gäldenärens underhåll.

Beloppet som höginkomsttagare får behålla skall minskas, dvs. ett progressivt räknesätt tas i bruk för att räkna ut vilket belopp som skall utmätas när det gäller höga inkomster. Beloppet som utmäts kan utgöra upp till hälften av nettolönen. Denna skärpning av utmätningen kommer dock att börja tillämpas först efter en treårig övergångsperiod. Skärpningen gäller endast gäldenärer med höga inkomster, dvs. nettoinkomster som är fyra gånger större än det skyddade beloppet. T.ex. i fråga om ensamstående gäldenärer tillämpas den strängare utmätningen först

när nettoinkomsterna överstiger 2 160 euro. För gäldenärer med familj ligger gränsen avsevärt högre.

Flera frimånader än förr

Systemet med frimånader blir klarare. Efter ett års utmätning av lönen har en gäldenär med små inkomster i dagens läge rätt till ett 1–3 månaders uppehåll i utsökningen. Utmätningsmannen kan även bevilja frimånader på grund av höga nödvändiga levnadskostnader eller någon annan särskild orsak.

Enligt ministeriets förslag skall en gäldenär med låga inkomster i fortsättningen ha rätt till två frimånader per år och tre frimånader när utsökningen har pågått tre år. Andra gäldenärer skall såsom tidigare ha rätt till mellan en och tre frimånader.

För att underlätta gäldenärernas situation föreslås vidare att utmätningen skall kunna skjutas fram med högst fyra månader om en gäldenär som länge varit arbetslös finner sysselsättning. Detta förutsätter dock att borgenären inte utsätts för någon väsentlig risk att inte få betalt.

Lättnader i utsökningsavgifterna

I dagens läge drabbar utsökningsavgifterna hårt framför allt inkomsttagare med små inkomster. Den tabellavgift som gäldenärerna skall betala tas ut för varje influten betalningsrat. Ju mindre betalningsraterna är desto större blir härigenom utsökningsavgifternas relativa andel.

När en utmätning har pågått i tre år och gäldenären under den tiden har betalt ett visst antal tabellavgifter skall enligt förslaget avsevärda lättnader i tabellavgifterna tillämpas.

Eftersom avgiftsbeloppen kan bli oproportionerligt stora i förhållande till de influtna medlen också i samband med en kortvarigare utmätning, kan utmätningsmannen även i en sådan situation bevilja betalningsfrihet eller betalningslättnader. Betalningsfrihet kan på samma sätt som nu beviljas också i andra oskäliga situationer.

Bättre skydd för fortsatt företagsverksamhet

I dagens läge skall i regel fem sjättedelar av en näringsidkares näringsinkomster på grundval av ett entreprenadavtal eller något motsvarande avtal lämnas outmätta. Begränsningen gäller enbart fysiska personer. Om gäldenären bedriver lantbruk eller någon annan näringsverksamhet i form av ett litet bolag, utmäts bolagets inkomsteri sin helhet.

Enligt förslaget skall skyddet för näringsinkomster utvidgas till att omfatta alla slags inkomster som en enskild näringsidkare har. Gäldenären skall kunna behålla ett större belopp än normalt, om han eller hon därigenom kan fortsätta sin verksamhet och borgenärens intressen inte äventyras. Också små bolag och familjebolag skall enligt förslaget kunna komma i åtnjutande av denna möjlighet.

Också gemensam egendom skall kunna utmätas

Utsökningen, sådan den är i dag, är mycket ineffektiv i de fall då gäldenären äger en bestämd del av någon egendom eller då han eller hon är delägare i ett dödsbo. Bristen ligger i att ett samägandeförhållande inte kan upplösas i ett utsökningsförfarande. Gäldenärens andel måste säljas som sådan, i allmänhet med dåligt säljresultat.

Enligt förslaget skall utmätningsmannen kunna utmäta och sälja hela det samägda objektet om de lagstadgade förutsättningarna för detta uppfylls. Ett av villkoren för detta är att försäljningen av objektet sannolikt gör att avsevärt mer medel flyter in för gäldenärens andel än vad som hade varit fallet om andelen hade sålts. Ett registrerat avtal om delning av besittningen utgör ett hinder för försäljningen av en fastighet säljs.

De andra samägarna förlorar sin andel men får sin del av köpesumman. De har också möjlighet att köpa det samägda objektet då det säljs efter utmätningen. Medlen som flyter in vid försäljningen delas mellan samägarna i proportion till deras andelar och kostnaderna betalas med gäldenärens andel. Också i dag kan ett samägande upplösas i domstol mot en samägares vilja.

Vid utmätning av ett dödsbos andel kräver nuvarande bestämmelser aktivitet från borgenärens sida. Enligt det nu framlagda förslaget skall utmätningsmannen se till att boet blir utrett och arvet fördelat. Ställningen för en gäldenär som får ett arv skall förbättras genom att han eller hon alltid får behålla hälften av sitt arv. Härigenom får han medel att betala arvsskatten.

Fri försäljning alternativ till auktion

Utmätt egendom säljs i dag på offentlig eller exekutiv auktion. Enligt förslaget skall utmätningsmannen kunna sälja ett utmätt objekt på den fria marknaden i stället för på exekutiv auktion. Huvudregeln är dock den att utmätt egendom säljs på offentlig auktion.

Den fria försäljningen kan genomföras på lämpligt och smidigt sätt t.ex. genom att utmätningsmannen själv begär in anbud, med hjälp av fastighetsförmedlaren eller genom att parterna själva är aktiva. Fri försäljning kräver i allmänhet gäldenärernas och borgenärernas samtycke.

Den nu gällande bestämmelsen om ett acceptabelt minimipris gäller enbart fastigheter och aktier i bostads- eller fastighetsaktiebolag. Skyddet mot försäljning till underpris skall enligt förslaget utsträckas till att omfatta all slags värdefull egendom. Dessutom är det tänkt att de nya bestämmelserna skall klarlägga och förbättra köparens rättssäkerhet.

Alternativa indrivningsmetoder tas in i lagen

I lagen skall enligt förslaget tas in uttryckliga bestämmelser om andra, redan nu vanligt förekommande, indrivningsmetoder än utmätning, t.ex. beviljande av betalningstid och betalningsplaner. Gäldenären betalar då på egen hand den sökandes fordran till utsökningsmyndigheten. Bestämmelserna tillämpas också på gäldenärer i bolagsform.

Ytterligare upplysningar:

lagstiftningsrådet Tuula Linna, tfn (09) 160 677 18 och

lagstiftningsrådet Tatu Leppänen, tfn (09) 160 676 78

e-post: fö[email protected]

> > Förslaget