Utredning ger rekommendationer för att motarbeta hatretorik och trakasserier

För att effektivare kunna motarbeta och förebygga trakasserier och hatretorik som minoritetsgrupper upplever behövs mer kommunikation, information och stödtjänster. Detta framgår av en färsk utredning som justitieministeriet låtit göra. Den är en uppföljning på den utredning som publicerades 2016.

Syftet med utredningen är att synliggöra hatretoriken och trakasserierna i samhället som olika minoritetsgrupper upplever samt att ta fram uppföljningsinformation och jämförelseuppgifter om hur hatretorik och trakasserier påverkar olika minoritetsgrupper.

Enligt utredningen upplevde allt fler företrädare för minoritetsgrupper som hade blivit utsatta för hatretorik eller trakasserier att det hade inverkat på deras allmänna trygghetskänsla. Nu upplevde 70 procent av de som under de tolv senaste månaderna hade upplevt hatretorik eller trakasserier, att det hade påverkat deras allmänna känsla av trygghet. Andelen var 61 procent i utredningen som publicerades 2016. Av respondenterna upplevde 68 procent att hatretorik och trakasserier hade påverkat den psykiska hälsan. I den föregående utredningen var andelen 52 procent. Ungefär hälften upplevde att hatretorik och trakasserier påverkat hur de använder sociala medier eller webbinnehåll.

Konkreta verktyg för främjande av likabehandling

I utredningen ges rekommendationer för hur man kan ingripa i och förebygga trakasserier och hatretorik. Enligt rekommendationerna bör stödtjänsterna för offren utvecklas vidare genom att skapa kanaler för rapportering och anvisningar. Till exempel i organisationerna borde det finnas en tydlig instans som fungerar som stöd och som för ärendet vidare.

För det andra bör likabehandling främjas på arbetsplatser och i skolor. Det finns också ett behov av att öka kunskapen om olika minoritetsgrupper. Enligt rekommendationerna i utredningen ska skolorna erbjuda mångsidigare information i läromedlen och under lektionerna.

Kompetens i fråga om likabehandling bör ökas i kundservicen och vid möten inom såväl offentliga som kommersiella tjänster. Skyddet av arbetstagare som utsätts för trakasserier eller hatretorik bör säkerställas. 

Enligt rekommendationerna behövs också i fortsättningen aktiv kommunikation om mänskliga rättigheter, trakasserier, hatretorik och om metoder för att ingripa. Också medierna bör fördjupa sina etiska överväganden. 

De politiska partierna bör sätta gränser för vad som är tillåtet i det politiska arbetet och debatterna. Partierna bör också öka förståelsen för konsekvenserna av den egna verksamheten. 

Utredningen gjordes av Owal Group i februari-april och besvarades av 2 758 personer. Dessutom genomfördes intervjuer med personer i målgruppen och sakkunniga. 

Identifiera fördomarna bakom hatmotiverade gärningar

Utöver utredningen har justitieministeriet färdigställt en temapublikation som beskriver konsekvenserna av hatmotiverade gärningar. Motivet avgör– Identifiera fördomarna bakom hatmotiverade gärningar – publikationen erbjuder verktyg för hur man ska ingripa i hatfenomen. Den är avsedd som stöd för alla som i sitt arbete stöter på personer som blivit utsatta för hatmotiverade gärningar eller hatbrott. 

Temapublikationen har gjorts inom projektet Kompetenta (Osaavat), vars mål är att effektivisera arbetet mot hatbrott och trakasserier. Projektet har fått finansiering från EU-kommissionens program Rights, Equality and Citizenship.

Mer information: 
Laura Jauhola, manager, Owal Group Oy, tfn 050 443 1841
Katriina Nousiainen, specialsakkunnig, justitieministeriet, tfn 0295 150 275, [email protected]
Milla Aaltonen, projektchef, justitieministeriet, tfn 0295 150 061, [email protected]

Uppföljande utredning om hatretorik och trakasserier och hur dessa påverkar olika minoritetsgrupper (på finska)