Utredningsman föreslår besvärstillstånd vid hovrätterna

Besvärstillstånd skulle krävas i brottmål där svaranden har dömts till böter eller fängelse i högst nio månader och i tvistemål där det är fråga om intressen på högst 5 000 euro. För närvarande avgörs största delen av dessa ärenden vid hovrätten i s.k. förenklad sammansättning.

Besvärstillstånd skall beviljas om det på grundval av besvären finns skäl att betvivla riktigheten hos tingsrättens avgörande eller om avgörandets riktighet inte annars kan bedömas på ett tillförlitligt sätt. Tillstånd skall också beviljas i fall där förenhetligande av rättspraxis kräver det eller av andra vägande skäl.

En ledamot av hovrätten kan besluta att besvärstillstånd beviljas. För ett avslag krävs enhälligt beslut av två ledamöter. Ärenden för vilka besvärstillstånd beviljats behandlas i hovrätten i normal sammansättning med tre ledamöter antingen muntligt eller skriftligt.

Utredningsmannen bedömer att besvärstillstånd skulle krävas i 25-30 % av de besvärsärenden som kommer till hovrätten.

Sållningsförfarandet misslyckat

Hovrätternas sållningsförfarande har enligt utredningsmannen visat sig vara misslyckat. Sållningen omfattar i dag endast ganska enkla ärenden, som även annars skulle avgöras snabbt och inte kräver någon stor del av domstolens resurser. Därför borde sållningsförfarandet slopas.

Sållningsförfarande infördes vid hovrätterna i oktober 2003. Vid sållningen kan hovrätten avsluta behandlingen av besvär redan i beredningsskedet utan att ge något egentligt avgörande.

Med hjälp av sållningen lyckades man minska anhopningarna av ärenden vid hovrätterna. Situationen förändrades emellertid när högsta domstolen ansåg att sållningsförfarandet inte omfattar sådana ärenden där hovrätten måste bedöma trovärdigheten hos muntlig bevisning. Efter detta minskade sållningsförfarandets användning betydligt.

I det system som utredningsmannen föreslår skulle besvärstillstånd sökas på normalt sätt även i de ärenden som förutsätter bedömning av den muntliga bevisningens trovärdighet.

Behovet av huvudförhandling bör prövas

Syftet med ändringssökande borde enligt utredningsmannen omdefinieras även i de ärenden där besvärstillstånd inte behövs. Syftet med ändringssökande borde vara att bevaka riktigheten hos tingsrättens avgörande. För närvarande motsvarar ändringssökandet inte detta mål, utan alltför ofta måste man genomföra en ny fullt lång rättegång där bl.a. bevisning tas emot på nytt.

Med tanke på en förnuftig användning av resurserna borde man oftare än för närvarande pröva behovet av en fullt lång huvudförhandling i hovrätten. Huvudförhandling borde ordnas endast när hovrätten bedömer att det är möjligt att den skulle ändra tingsrättens avgörande angående den muntliga bevisningens trovärdighet. I annat fall skulle det vara onödigt att ordna huvudförhandling.

Av de ärenden som för närvarande avgörs vid hovrättens huvudförhandling ändras tingsrättens bedömning av bevisningen i ungefär en fjärdedel av fallen. Tingsrättens avgöranden gällande bevisbedömningen är således i huvudsak korrekta. Enligt utredningsmannen borde hovrättens förfarande oftare än för närvarande grunda sig på tingsrättens avgörande. Exempelvis i Sverige kommer en omfattande reform att träda i kraft genom vilken tyngdpunkten i rättsskipningen förskjuts till tingsrätterna.

Muntligt hörande ny sammanträdesform

Utredningsmannen konstaterar att det i hovrättsförfarandet behövs mera muntlig förhandling än tidigare, men i snävare form. I synnerhet den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, som tillämpar en sådan praxis att ändringssökandens rätt att bli hörd och få de andra parterna hörda måste tryggas, förutsätter muntlighet. Ändringssökanden skall således höras även när någon fullt lång huvudförhandling inte ordnas.

Av denna anledning borde en ny sammanträdesform med muntligt hörande läggas till hovrättsförfarandet. Där skulle man höra endast parterna men inte ta emot ny bevisning. Muntligt hörande skall ordnas på ändringssökandens begäran. Denna snävare sammanträdesform kunde ersätta en del av de nuvarande huvudförhandlingarna där tingsrättens avgörande inte ändras. Där kunde man också behandla besvär gällande t.ex. straffmätning.

Den förenklade sammansättningen slopas

Utredningsmannen föreslår att den s.k. förenklade sammansättningen, där ärendet avgörs av två ledamöter av hovrätten och en föredragande, slopas helt och hållet. De ärenden som för närvarande behandlas i förenklad sammansättning, t.ex. förordnande av skiftesman och omvandling av samhällstjänst till fängelse, skall behandlas i en sammansättning med två ledamöter. Detta vore ett nytt sammansättningsalternativ i hovrätten.

Justitieministeriet tillsatte Olli Huopaniemi 2004 för att utreda behoven av att utveckla besvärssystemet vid hovrätterna. Utredningsmannen har redan tidigare föreslagit att det borde bli möjligt att överföra besvär mellan hovrätterna för att jämna ut anhopningarna av ärenden. En regeringsproposition om saken avläts till riksdagen i oktober 2006.

Ytterligare upplysningar: lagstiftningsrådet Aki Rasilainen, tfn (09) 1606 7953, e-post: fö[email protected]