Behandlingen av besvärsärenden i hovrätten ändras från början av oktober

Också andra reformer som gör hovrättsförfarandet effektivare träder i kraft i början av oktober.

I fjol inkom 13 100 ärenden till hovrätterna. Av dem avgjordes ca 12 400. Den genomsnittliga behandlingstiden var 8,3 månader. Behandlingstiderna i de olika hovrätterna varierade mellan 5,3 månader och 10,4 månader.

Inskränkt behandling i klara fall

Enligt det nya sållningsförfarandet beslutar hovrätten först om besvären skall tas upp till närmare prövning. Förfarandet tillämpas på besvär som inkommer till hovrätterna efter ingången av oktober. Avsikten är att finna ett behandlingssätt som motsvarar rättsäkerhetsbehoven för vart och ett besvärsärende.

Hovrätten tar i sin prövning främst ställning till om och hur tingsrättens avgörande måste ändras. Om hovrättens tre ledamöter är övertygade om att ärendet har avgjorts korrekt i tingsrätten fortsätter inte behandlingen. En annan förutsättning är att de vittnen som har hörts i tingsrätten inte behöver höras på nytt i hovrätten.

Besvär skall dock alltid tas upp till fullständig prövning om parternas rättssäkerhet kräver det. Exempelvis grova brottmål som gäller svarandens skuld prövas även i fortsättningen i regel på samma sätt som nu. Hovrätten kan dessutom enligt egen bedömning ta upp andra besvär till fullständig prövning.

Beslut om att avsluta behandlingen av ett besvärsärende skall motiveras kort. Detta sker för närvarande också när tingsrättens avgörande förblir gällande.

Reformen beräknas årligen spara in ca 1,5 miljoner av statens medel, eftersom arvoden till parternas biträden kommer att ersättas i mindre utsträckning än tidigare då behandlingen av besvären avslutas före huvudförhandlingen. En klar majoritet av besvären skall dock även i fortsättningen prövas i ett fullständigt hovrättsförfarande, som kan vara skriftligt eller muntligt.

Ändringssökandens motpart kan söka ändring

Nytt är att besvär leder till att också den andra parten i målet kan söka ändring i ett tingsrättsbeslut som han eller hon tidigare nöjt sig med. Sådana besvär skall anföras inom två veckor efter utgången av den ursprungliga besvärstiden.

Hovrätten kan i det nya systemet pröva en sak mera omfattande än vad enbart de ursprungliga besvären gett anledning till. Den som söker ändring blir även tvungen att noggrannare än tidigare överväga nödvändigheten av att söka ändring, eftersom det är möjligt att tingsrättens beslut ändras till hans eller hennes nackdel.

Smidigare förfaranden i hovrätterna

I dag måste hovrätternas muntliga huvudförhandlingar ofta skjutas upp på grund av att svaranden eller någon av svarandena i ett brottmål uteblir från rättens sammanträde.

Från början av oktober kan också en frånvarande svarande under vissa förutsättningar dömas till fängelsestraff om det inte är nödvändigt att höra honom personligen i hovrätten.

Nytt är att parterna i ett mål kan kallas till huvudförhandling per telefon. Också vittnen och experter kan kallas till sammanträde per telefon om de samtycker till det. Det blir lättare att skicka ut kallelser genom att den som söker ändring och motparten kan kallas till huvudförhandling med ett vanligt brev.

Vittnen kan i fortsättningen höras också per telefon eller t.ex. vid en videokonferens, om det är möjligt att på det sättet tillförlitligt avgöra hur trovärdig en berättelse är. Parterna i målet skall dock alltid ges möjlighet att höra berättelsen och ställa frågor till den som hörs. I vissa fall kan hovrätten vid sin huvudförhandling lyssna på tingsrättens ljudupptagning av vittnesberättelser.

Ytterligare upplysningar:
Lagstiftningsrådet Iiro Liukkonen, tfn (09) 1606 76 53
lagstiftningsrådet Tatu Leppänen, tfn (09) 1606 76 78

Regeringens propositioner 83/2001 och 91/2002 och övriga handlingar i anslutning till riksdagsbehandlingen www.eduskunta.fi, lagarna 381?384/2003 www.finlex.fi