Förfarandena för att trygga personal-, företags- och informationssäkerheten ska förnyas

Justitieministeriets arbetsgrupp föreslår att nuvarande säkerhetsutredningar ersätts med ett nytt förfarande med utredning om bakgrund och utdrag över brottslig bakgrund. En utredning om bakgrund ska enligt förslaget kunna göras också i fråga om ett företag för att bedöma dess tillförlitlighet, informationssäkerhetsnivå och förmåga att sköta åtaganden.

Enligt arbetsgruppen har bland annat det ökade internationella samarbetet framhävt betydelsen av säkerhetsåtgärder. Också utläggandet av funktioner på entreprenad och det nätverkbasedare arbetssättet har skapat nya behov. De säkerhetsrisker som hänger samman med personalen spelar en större roll än tidigare också inom företagsverksamheten.

Enligt förslaget ska förfarandet med utredning om bakgrund kunna användas bl.a. för att trygga den infrastruktur som är nödvändig för ett fungerande samhälle. Sådana uppgifter finns bl.a. inom energi-, vatten- och livsmedelsförsörjningen samt inom datakommunikationen. Också brottslig bakgrund hos personer som arbetar med tillverkning av sprängämnen ska enligt förslaget kunna utredas.

Genom en säkerhetsutredning som avser företag ska det vara möjligt att utreda ansvarspersonernas bakgrund och bedöma företagets informationssäkerhetsnivå och förmåga att sköta åtaganden. En säkerhetsutredning som avser företag ska kunna göras i sådana situationer att företaget har ingått ett avtal med en myndighet och sekretessbelagda uppgifter lämnas ut till företaget.

Utredningen ska kunna göras i fler arbetsuppgifter än förut

Arbetsgruppen föreslår att de arbetsuppgifter i vilka en säkerhetsutredning kan göras ges en vidare definition. Exempel på sådana är uppgifter i samband med värdetransporter samt sådana uppgifter inom bank- och försäkringsbranschen där en person genom att handla i strid med sina befogenheter och anvisningarna kan förorsaka betydande skada för sin arbetsgivare och dennes klient.

Enligt förslaget ska olika förfaranden kunna användas för utredning av en persons bakgrund. På samma sätt som för närvarande ska utredningar om bakgrund göras av skyddspolisen när det gäller civilärenden och av huvudstaben när det gäller ärenden inom försvarsförvaltningen.

De nuvarande begränsade säkerhetsutredningar som avser personer ska ersättas med utredningar om brottslig bakgrund, som görs av en polisinrättning, som ges denna uppgift av Polisstyrelsen. Arbetsgivaren kan i de fall som anges i lagen kräva att en arbetssökande visar upp ett utdrag över brottslig bakgrund, vilket Rättsregistercentralen utfärdar med hjälp av sina datasystem.

Arbetsgivaren måste på förhand, till exempel redan i platsannonsen, meddela att en utredning om bakgrund kommer att skaffas. Personen i fråga ska själv lämna in ett utdrag över brottslig bakgrund om sig själv. Arbetsgivaren svarar för kostnaderna för anskaffningen av en utredning om bakgrund och ett utdrag över brottslig bakgrund.

En utredning ska inte heller i fortsättningen få göras utan skriftligt samtycke av den person som utredningen gäller. Den som utredningen gäller ska dessutom ha rätt att få information de uppgifter somsamlats in om honom eller henne för utredningen, om inte denna information har inhämtats ur ett register som en registrerad inte har rätt till insyn i. Ett sådant register är till exempel skyddspolisens funktionella informationssystem.

Utredningen om en persons bakgrund ska basera sig främst på de uppgifter som ingår i polisens och justitieförvaltningens informationssystem. I vissa enskilda fall som kräver en utvidgad säkerhetsutredning ska det med samtycke av den som utredningen gäller vara möjligt att utsträcka utredningen också till hans eller hennes ekonomiska ställning och närstående.

Om utredningar om bakgrund ska föras ett gemensamt register för att förhindra onödiga utredningar. Det ska vara möjligt att utfärda ett intyg över en utredning om bakgrund, vilket minskar antalet nya utredningar om personer som under korta perioder arbetar på olika platser som ska skyddas, såsom i installationsarbeten hos olika myndigheter. Ett utfärdat intyg ska kunna återtas, till exempel om personen i fråga döms för ett brott.

Ett bedömningssystem för företag och myndigheterna

Arbetsgruppen föreslår ytterligare att det skapas ett system genom vilket företagen kan utveckla informationssäkerheten med hjälp av gemensamma kriterier och bedömningsorgan som myndigheterna övervakar. Även om det är en uppgift för myndigheterna att göra säkerhetsutredningar som avser företag, kan företagen på detta sätt bättre än för närvarande bereda sig på att delta t.ex. i sådana internationella upphandlingsförfaranden där det förutsätts ett intyg om en säkerhetsutredning som gjorts av en myndighet.

Detta förfarande antas stärka de finländska företagens konkurrenskraft vid internationella upphandlingar. Enligt förslaget ska bedömningsorganen godkännas av Kommunikationsverket och stå under dess tillsyn. Kommunikationsverket ska dessutom på begäran av myndigheten kunna göra en bedömning av informationssäkerheten i myndighetens datasystem och datakommunikation.

I betänkandet ingår två avvikande meningar.

Ytterligare upplysningar:
arbetsgruppens ordförande, lagstiftningsrådet Anna-Riitta Wallin, tfn 09 1606 7693, och arbetsgruppens sekreterare, specialsakkunnig Leena Vettenranta, tfn 09 1606 7695

Arbetsgruppens betänkande