Språkliga rättigheter
Justitieministeriet främjar förverkligandet av de språkliga rättigheterna. Justitieministeriet följer upp tillämpningen och verkställigheten av språklagen, ger rekommendationer och vid behov tar initiativ eller vidtar andra åtgärder för att rätta till olägenheter.
Språkliga rättigheter hör till individens rättigheter. Myndigheterna, såsom kommunerna, och andra som sköter offentliga uppgifter har skyldigheter som grundar sig på de språkliga rättigheterna.
Enligt 17 § i grundlagen är Finlands nationalspråk finska och svenska. Enligt samma bestämmelse har samerna såsom urfolk samt romerna och andra grupper rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur. Bestämmelser om de språkliga rättigheterna finns förutom i 17 § i grundlagen också i språklagen som gäller finskan och svenskan (423/2003), samiska språklagen (1086/2003), teckenspråkslagen (359/2015) och språkkunskapslagen (424/2003).
Bestämmelser om de språkliga rättigheterna finns dessutom i flera andra lagar, såsom förvaltningslagen (434/2003) och bland annat i lagstiftningen om utbildning, bildningsverksamhet, social- och hälsovård samt förundersökningar och rättegångar.
Finlands internationella förpliktelser
Finland har godkänt flera fördrag som gäller de språkliga rättigheterna.
Av Europarådets konventioner om mänskliga rättigheter finns det i kraft följande som har betydelse för de språkliga rättigheterna:
- Den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (FördrS 23/1998)
- Ramkonventionen för skydd av nationella minoriteter (FördrS 2/1998)
Den nordiska språkkonventionen (FördrS 11/1987) trädde i kraft den 1 mars 1987. Enligt språkkonventionen skall nordiska medborgare vid behov kunna använda sitt eget språk i kontakt med myndigheter och offentliga organ i annat nordiskt land. Detta gäller t.ex. sjukvårds-, hälsovårds-, social-, arbetskrafts-, skatte-, polis- och skolmyndigheter samt domstolar. Konventionen gäller inte telefonkontakt med myndigheter. Myndigheten i fråga bör såvitt möjligt sörja för att den enskilda medborgaren får den tolknings- och översättningsservice han behöver. I brottmål skall medborgaren alltid få den tolkhjälp som behövs.
Därtill innehåller flera av FN:s gällande människorättskonventioner bestämmelser om de språkliga rättigheterna.
Bedömning av språkliga konsekvenser
Anvisningen för bedömning av språkliga konsekvenser kompletterar justitieministeriets anvisning för bedömning av konsekvenserna av lagförslag.
Anvisning för bedömning av språkliga konsekvenser 46/2016
Förhandsbedömning av språkliga konsekvenser vid beredning av förändringar i lagstiftning och administration 68/2012
