Arbetsgrupp vill stärka barnaspekt vid adoption
Justitieministeriets arbetsgrupp föreslår att lagstiftningen om adoption ska revideras i sin helhet. Den gällande adoptionslagen föreslås bli upphävd och ersatt med en ny adoptionslag. Förslaget överlämnades till justitieminister Tuija Brax i dag. Det primära målet för revideringen är att främja barnets bästa vid adoptionsärenden.
Tillståndsförfarandets tillämpningsområde ska utvidgas
För närvarande behövs det vid internationell adoption ett tillstånd, som beviljas av nämnden för internationella adoptionsärenden i Finland, dvs. adoptionsnämnden. Arbetsgruppen föreslår att i fortsättningen ska adoptionsnämndens tillstånd krävas även vid adoption inom landet. På så sätt kan man garantera att sökandenas lämplighet som adoptivföräldrar bedöms i ett så tidigt skede som möjligt.
För närvarande bör en person som vill adoptera ett barn från utlandet ha adoptionstillstånd och erhålla adoptionstjänst från ett av social- och hälsovårdsministeriet godkänt adoptionstjänstorgan. Den gällande lagstiftningen möjliggör dock även så kallade självständiga adoptioner, som sker utan ett adoptionstjänstorgan och adoptionstillstånd.
Enligt arbetsgruppens förslag ska även de internationella adoptioner som sker utan adoptionstjänstorgan börja omfattas av tillståndsförfarandet. I fortsättningen ska en sådan adoption vara giltig i Finland endast om adoptionsnämnden har beviljat tillstånd till den. Tillstånd ska främst kunna beviljas till adoption av släktingbarn. Syftet med förslaget är att förhindra risker som hänger samman med självständiga adoptioner, såsom barnhandel.
Preciseringar i adoptionsförfarandet
Adoptionsprocessen ska också utvecklas genom att i lagen ta in närmare bestämmelser om adoptionsrådgivning som tillhandahålls till parter i en adoption. En av de föreslagna nyheterna är att en socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter ska utses för alla barn som ska adopteras. På detta sätt vill man trygga att en viss socialarbetare sörjer för adoptionsärendet och bevakar barnets bästa under hela adoptionsprocessen.
Adoptionssökandenas rättsskydd vid processens olika skeden ska förbättras. I fortsättningen ska de kunna söka ändring till ett beslut som gäller adoption även om beslutet har fattats av någon annan instans än en myndighet. För närvarande är till exempel beslut fattat av Rädda Barnen rf, genom vilka adoptionsrådgivning eller internationell adoptionstjänst avbryts, inte överklagbara.
Arbetsgruppen vill också reformera behandlingen av adoptionstillståndsärenden. Adoptionsnämnden, som verkar som tillståndsmyndighet, ska överföras från social- och hälsovårdsministeriet till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. Samtidigt ska organiseringen och sammanställningen av nämnden utvecklas. Syftet är särskilt att säkerställa att barnets bästa tillgodoses vid beviljandet av adoptionstillstånd. Detta ska förverkligas genom att tillståndsärenden i fortsättningen ska behandlas av en sammanställning där yrkesövergripande sakkunskap bättre än för närvarande är representerad.
Så kallad öppen adoption blir möjlig
Arbetsgruppen föreslår att i lagen tas in helt nya bestämmelser om att tingsrätten ska kunna fastställa ett avtal mellan adoptivbarnets tidigare förälder och adoptivförälder som gäller adoptivbarnets rätt att hålla kontakt med den tidigare föräldern efter adoptionen. En förutsättning ska vara att kontakt prövas vara förenligt med barnets bästa.
Ett sådant arrangemang, som också kallas för öppen adoption, ska i praktiken kunna fastställas till exempel om fosterföräldrarna adopterar ett barn som varit i fostervård hos dem och som hållit kontakt med sina biologiska föräldrar. Då ska fosterföräldrarna genom adoption bli barnets juridiska föräldrar, men barnet ska kunna hålla kontakt med sina biologiska föräldrar praktiskt taget på samma sätt som tidigare.
Ändringar även i förutsättningarna för och rättsverkningarna av adoption
Förutsättningarna för adoption ska preciseras genom att i lagen ta in nya bestämmelser om den minsta och största åldersskillnaden mellan den som ska adopteras och adoptionssökanden, om den som ska adopteras är minderårig. Åldersskillnaden ska vara minst 18 år och högst 42 år. Adoptionssökanden får inte heller vara äldre än 50 år. Minimiåldern ska vara 25 år såsom för närvarande.
Bestämmelserna om den största åldersskillnaden och den högsta åldern anses vara behövliga för att säkerställa att adoptivföräldrarna kan sörja för en god vård och uppfostran av ett barn tills barnet blir självständigt. Åldersgränserna ska inte tillämpas t.ex. vid adoption inom familjen. Man kan också avvika från dem om det med tanke på barnets bästa finns synnerligen vägande skäl för det.
Arbetsgruppen föreslår att skillnaderna mellan den rättsliga ställningen för adoptivbarn och för biologiska barn ska minskas. Personer som adopterats före år 1980 ska i fortsättningen ha liknande rätt att ärva sina adoptivföräldrar och deras släktingar som biologiska barn. Därtill ska möjligheten att bevilja tillstånd till äktenskap eller registrerat partnerskap mellan ett adoptivbarn och -förälder slopas.
I arbetsgruppens betänkande ingår tre avvikande meningar.
Ytterligare upplysningar:
arbetsgruppens ordförande, lagstiftningsrådet Tuomo Antila, tfn 09 1606 7719 och arbetsgruppens sekreterare, forskare Laura Määttänen, tfn 09 1606 7666, e-post fö[email protected]