Livstidsfångarna ska genomgå en mångsidigare riskbedömning före frigivning
Förfarandet för frigivning av livstidsfångar utvecklas genom ökade riskbedömningar på fängelse och effektivare övervakning av villkorlig frihet. Enligt handlingslinjer som justitieminister Tuija Brax fastställt ska frigivningen av livstidsfångar i fortsättningen alltid vara förenad med en bedömning som grundligare än i dag redogör för faktorer som bidrar till risken för återfall i våldsbrott.
I frigivningsprövningen kommer det att införas en riskbedömning för att våldsamt beteende kan förutses. Psykiatriska sjukhuset för fångar kommer att svara för riskbedömningen och tester som anknyter till den. Under de närmaste åren kommer det in ca 20 ansökningar per år som gäller villkorlig frigivning av livstidsfångar. De alla kommer alltså att genomgå en riskbedömning med test och testresultaten fogas i fortsättningen alltid till hovrättens behandlingsdokument. Lagändringen beträffande detta kommer att ingå i den propositionen om fängelselag som överlämnas till riksdagen redan under hösten.
Frågan om frigivning av den som avtjänar ett livstidsstraff tas upp första gången när gärningsmannen har avtjänat 12 år av straffet (i fråga om en gärningsman som begick sitt brott innan han eller hon hade fyllt 21 år är tidsgränsen 10 år). Frigivningen bygger alltid på prövning. Helsingfors hovrätt beslutar om villkorlig frigivning. I medeltal är livstidsfängelsestraff för närvarande 14 år.
Alla livstidsfångar som friges ställs redan nu under övervakning. I fortsättningen ska resultaten av riskbedömningen utnyttjas också i planeringen och genomförandet av övervakningstiden.
Enligt justitieministeriets uppskattning är det årligen cirka tio personer bland livstidsfångar som friges som utifrån resultaten av riskbedömningar behöver särskilt stöd i hejdandet av användningen av berusningsmedel och i våldsfriheten. För att de effektiverade vårdprogrammen kan genomföras är avsikten att tiden för sysselsättningsplikterna som för närvarande är 12 timmar i månaden ökas till 30 timmar. Även denna lagändring ska ingå i lagförslaget som överlämnas på hösten.
Härtill bereder justitieministeriet en helhetsutredning om möjligheterna att minska återfallsrisken hos dem som upprepade gånger har gjort sig skyldiga till ett allvarligt våldsbrott. Avsikten är också att bl.a. reda ut de möjligheter som lagstiftningen tillåter för att ställa den grupp som enligt riskbedömningen hör till riskgruppen under särskild intensivövervakning.
Antalet dem som har dömts till fängelse på livstid har under detta årtionde ökat till följd av att straffsystemet blivit strängare. År 2000 var antalet livstidsfångar 59 och år 2010 var antalet sammanlagt 157. Samtidigt har antalet brott mot liv minskat lite.
Största delen av livstidsfångar som har frigetts verkar vara kapabla för ett liv utan brott eller åtminstone våld. Av de 52 livstidsfångar som hade frigetts under 1992-2009 hade en igen gjort sig skyldig till ett brott mot liv.
Ytterligare upplysningar:
ministerns specialmedarbetare Johanna Hautakorpi, tfn 09 1606 7506,
överdirektör Jarmo Littunen, tfn 09 1606 7783 och
konsultativ tjänsteman Anja Heikkinen, tfn 09 1606 8102