Kommissionen föreslås ändringar för att främja demokratin i EU:s lagstiftning

Europeiska kommissionen föreslår att EU:s lagstiftning om val och demokrati ska reformeras. Målet är bland annat att säkerställa fria och rättvisa val, öka öppenheten i politisk reklam och stärka det demokratiska deltagandet. Statsrådet har i dag delgett riksdagen de förslag till direktivändringar och förordningsförslag som har lagts fram i ärendet.

En helt ny reglering på EU-nivå är den föreslagna förordningen om transparens och inriktning när det gäller politisk reklam. Enligt förslaget till förordning ska det i fortsättningen till exempel i politisk reklam finnas en tydlig angivelse om att reklamen är politisk. I reklamen ska också uppges uppdragsgivarens namn och ges ytterligare information om målen för den politiska reklamen. Genom reformen vill man också säkerställa att skyddet av personuppgifter inte kränks i riktad reklam.

Statsrådet understöder förordningsförslagets mål om att öka transparensen när det gäller politisk reklam och att motverka otillbörlig påverkan, men det praktiska genomförandet av förslaget måste ännu granskas. Vid förhandlingarna ska det säkerställas att reformen inte medför en oskälig ökning av de administrativa förpliktelserna och att den respekterar de grundläggande fri- och rättigheterna.

Ändringarna avses träda i kraft före nästa Europaparlamentsval

Kommissionen föreslår också att den så kallade partiförordningen ska ändras. Avsikten är bland annat att underlätta växelverkan mellan systerpartierna i olika länder så att de lättare kan delta i nationella kampanjer om teman som gäller EU. Ett ytterligare mål är att synliggöra politiska kampanjer på nätet, utländska ingripanden och brott mot bestämmelserna om dataskydd vid politisk reklam. Syftet är att försvara den europeiska demokratin mot desinformation och trakasserier.

Kommissionen föreslår ändringar även i de direktiv som gäller unionsmedborgares rösträtt och valbarhet vid Europaparlamentsval och lokala val. På detta sätt förbättras tillgodoseendet av rätten att rösta och delta för så kallade rörliga EU-medborgare, alltså EU-medborgare som är bosatta i något annat land än sitt hemland. EU-medborgare har rätt att rösta och kandidera i Europaparlamentsval och lokala val i den medlemsstat där de bor. Röstningsprocenten för rörliga unionsmedborgare är dock ofta lägre än för andra.

Statsrådet välkomnar ändringsförslagen, även om till exempel de rörliga väljarnas lika valrättigheter redan tillgodoses i Finland.

Förslagen är en del av EU:s handlingsplan för demokrati som kommissionen offentliggjorde i december 2020. De föreslagna ändringarna avses träda i kraft våren 2023, det vill säga före nästa Europaparlamentsval 2024.

Mer information: Heini Huotarinen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 150 127, [email protected]