Lättare att grunda och driva stiftelser, större öppenhet i verksamheten
En av justitieministeriet tillsatt arbetsgrupp föreslår att det stiftas en ny stiftelselag för att ersätta den gällande lagen från 1930. Målet är att utveckla stiftelsernas verksamhetsmöjligheter och stärka det civila samhället så att stiftelserna kan bedriva sin verksamhet på ett så effektivt, smidigt och förutsägbart sätt som möjligt.
- Förslaget bildar ett utmärkt underlag för en konstruktiv diskussion om revideringen av stiftelselagen. Den fortsatta beredningen inleds med en omfattande, öppen remissbehandling. Avsikten är att en regeringsproposition med förslag till en ny stiftelselag ska överlämnas till riksdagen under vårsessionen 2014 och att den nya lagen ska träda i kraft år 2015, sade justitieminister Anna-Maja Henriksson när hon tog emot arbetsgruppens betänkande.
Att grunda en stiftelse är ett sätt att permanent anvisa medel för ett visst ändamål som stiftaren bestämt. Stiftelsernas betydelse som finansiärer och producenter när det gäller t.ex. utbildning, forskning, socialservice och hälsovårdstjänster har vuxit under de senaste åren då den tredje sektorn tagit över förpliktelser som tidigare skötts av den offentliga sektorn.
Förbjudet att gynna närstående
Arbetsgruppen vill skapa klarhet i förbudet att ge någon i stiftelsens närståendekrets särskilda ekonomiska fördelar. En stiftelses ändamål får inte längre i något avseende vara att ge en närstående ekonomisk fördel.
Definitionen av vilka personer som hör till närståendekretsen preciseras och breddas. Som närstående betraktas bl.a. en ledamot i stiftelsens styrelse eller förvaltningsråd, stiftelsens verkställande direktör och revisor samt nära släktingar till dem. Också sammanslutningar som lyder under ovannämnda personers bestämmande inflytande anses höra till närståendekretsen. Detsamma gäller stiftelsens arbetstagare. Enligt den gällande lagen är det endast stiftaren och stiftelsens funktionärer som hör till närståendekretsen.
Genom de föreslagna ändringarna i bestämmelserna om närstående vill man öka förtroendet för stiftelserna som främjare av det allmänna bästa. På sådana stiftelser grundade före 1965 vars stadgar för närvarande tillåter att närståendekretsen ges fördelar, ska förbudet tillämpas först efter en övergångsperiod, dvs. från och med 2035.
Definitionen av vilken slags affärsverksamhet en stiftelse får bedriva preciseras. Enligt förslaget är det tillåtet att bedriva affärsverksamhet för att fullgöra och finansiera det ändamål som anges i stiftelsens stadgar. Affärsverksamhetens avkastning ska användas för att främja stiftelsens ändamål.
Arbetsgruppen föreslår att det ska bli lättare att grunda en stiftelse bl.a. när stiftarna är flera. Också registreringsprocessen ska förenklas. Stiftare ska också erbjudas nya medel för att ordna stiftelsens förvaltning och tillsyn. För att underlätta förvaltningen utformas stiftelselagen så att den överensstämmer med associationslagstiftningen.
En stiftelse ska inte längre behöva ha ett kapital på minst 25 000 euro såsom i den gällande lagen. Däremot måste stiftelsens kapital vara tillräckligt för de tre år som följer efter grundandet. Stiftarna ska därför upprätta en verksamhetsplan och en budget för de tre första åren.
Stiftelsen ska utarbeta en plan över sin investeringsverksamhet och en revisor ska granska att planen följs. Alla stiftelser ska ha minst en revisor.
Stiftelsernas verksamhetsmöjligheter utökas genom att olika formella begränsningar luckras upp eller slopas. Dessutom föreslås det att en stiftare i stiftelsens stadgar kan bestämma om tillsyns- och rättsmedel som kompletterar lagen och i viss mån göra undantag från de begränsningar i lagen som gäller t.ex. ändring av en stiftelses ändamål, fusion och upplösning av en stiftelse. Dessa ändringar gör det lättare att använda stiftelseformen utan att ställningen för stiftelsens intressentgrupper försvagas.
Lagen ska klarare än tidigare reglera också sådana rörelsedrivande stiftelser som producerar exempelvis välfärds- och utbildningstjänster. Detta innebär att stiftelseformen bättre kan utnyttjas också inom den offentliga sektorn.
Större öppenhet och bättre tillsyn
Öppenheten i stiftelsernas verksamhet förbättras genom att det i verksamhetsberättelsen och bokslutet tas in mer detaljerade uppgifter än tidigare om stiftelsens penningflöden samt om åtgärder som vidtagits med närståendekretsen. Genom ökad öppenhet blir det lättare både för myndigheterna och för intressentgrupperna att utöva tillsyn över stiftelserna.
Det är fortfarande Patent- och registerstyrelsen som ska ha ansvaret för tillsynen över stiftelserna. I syfte att effektivera tillsynen föreslår arbetsgruppen att de hinder för utbyte av information mellan myndigheterna som finns i lagen avlägsnas. Kostnaderna för tillsynen över stiftelserna ska täckas genom en tillsynsavgift som betalas av stiftelserna. Avgiftens storlek kommer att fastställas i en separat lag.
De reformer som arbetsgruppen föreslår väntas leda till en effektivare verksamhet i stiftelserna och kan i viss mån bidra till att fler stiftelser grundas. En del av den verksamhet som bedrivs i form av icke-vinstdrivande aktiebolag kan börja bedrivas i stiftelser. De särskilda krav som ställs på stiftelseformen begränsar å andra sidan möjligheterna att utnyttja den i de fall då ändamålet är att bedriva i huvudsak företags- eller organisationsverksamhet.
De föreslagna reformerna väntas i någon mån medföra nya kostnader för stiftelserna. Arbetsgruppen har inte behandlat skattemässiga aspekter.
Ytterligare information: arbetsgruppens ordförande Timo Kaisanlahti, 040 570 5032
e-post: fö[email protected]
lagstiftningsrådet Jyrki Jauhiainen, tfn 02951 50220
e-post: fö[email protected]