Bestämmelserna om räntetak för krediter ska utvidgas och skärpas

Regeringen föreslår att bestämmelserna som gäller snabblån och andra konsumentkrediter ska skärpas. Enligt förslaget ska regleringen om räntetak gälla största delen av konsumentkrediter. Utanför regleringen ska lämnas enbart sådana bostadskrediter där bostaden eller annan egendom har ställts som säkerhet. Regeringen överlämnade en proposition om detta till riksdagen i dag.

- För många människor lider av skuldproblem. Det behövs mer effektiva medel för att förebygga överskuldsatthet. Regleringen som föreslås syftar till att göra prissättningen av konsumentkrediter skäligare och tydligare. Bestämmelserna om räntetak ska skärpas och gälla fler krediter än förut. Målet med vårt förslag är att främja en ansvarsfull kreditmarknad och hjälpa människor att undvika en skuldspiral, säger justitieminister Antti Häkkänen.

Det föreslås att bestämmelserna om räntetak i framtiden ska tillämpas även på krediter som överstiger 2 000 euro. Utbudet av dessa krediter har ökat efter år 2013, då det fastställdes ett räntetak på 50 procent för lån under 2 000 euro. Eftersom regleringen inte har gällt krediter som överstiger 2 000 euro, har kreditgivarna börjat bjuda ut större krediter vars effektiva ränta kan uppgå till flera hundra procent.

I dagens läge baserar sig räntetaket på den effektiva räntan. Enligt propositionen ska det i stället för detta ställas en övre gräns på 30 procent för räntan. Dessutom ska rätten att ta ut andra kreditkostnader än ränta av konsumenten begränsas. Beloppet av andra kreditkostnader per dag får inte överstiga 0,01 procent av det kreditbelopp eller den kreditgräns som anges i kreditavtalet. Kreditkostnaderna får dock inte överstiga 150 euro per år. Likaså begränsas rätten att ta ut kostnader av konsumenten för förlängning av betalningstiden.

Målet med de föreslagna ändringarna är att skapa en skäligare prissättning av de konsumentkrediter som bjuds ut och minska de skuldproblem som orsakas av konsumentkrediter. Den föreslagna regleringen skulle vara mer effektiv och lättare att iaktta och övervaka. Det skulle också vara lättare för konsumenten att själv bedöma om kreditgivaren eller kreditförmedlaren följer lagen.

Om en kreditgivare eller en kreditförmedlare bryter mot de bestämmelser som gäller räntetaket eller kreditkostnadstaket, ska ingen ränta eller andra kreditkostnader få tas ut av konsumenten. Syftet med detta är att effektivisera efterlevnaden av bestämmelserna.

Lagändringarna avses träda i kraft i september nästa år.

Mer information: Sofia Aspelund, lagstiftningsråd, tfn 0295 150 554, [email protected]

Statsrådets beslutsmaterial (på finska)