Minister Häkkänen: Bestämmelserna om snabblån ska skärpas - Räntetak även för krediter som överstiger 2 000 euro

Justitieminister Antti Häkkänen har i dag inlett beredningen för att skärpa bestämmelserna om snabblån. Ändringarna gäller speciellt räntetaket för lån och påföljderna för kreditgivare för brott mot bestämmelserna om räntetak. Enligt Häkkänen är överskuldsatthet växande problem och det behövs flera olika åtgärder för att ingripa i problemen.

- Möjligheten att få lån har en viktig roll i människors vardag, men i synnerhet när det gäller snabblån behövs det sundare spelregler. Lagstiftningen som gäller finansieringsmarknaden måste ändras för att de till att människor inte hamnar i oskäliga situationer till exempel på grund av räntor, säger Häkkänen.

Man har redan tidigare gjort lagändringar för att ingripa i problem som hänger ihop med snabblån. År 2013 fastställdes det ett räntetak för lån under 2 000 euro.

Efter att bestämmelserna om räntetak trädde i kraft har kreditgivarna ändrat sitt kreditutbud och i huvudsak övergått till att bevilja större krediter som inte omfattas av räntetaket och där den effektiva räntan är hög. Bestämmelserna om räntetak för konsumentkrediter ska nu ändras så att räntetaket gäller även krediter som överstiger 2 000 euro, konstaterar justitieminister Antti Häkkänen.

I dagens läge gäller räntetaket enbart krediter under 2 000 euro. Vilket räntetak som ska tillämpas på krediter som överstiger 2 000 euro fastställs i beredningen.

- Det är dock klart redan nu att räntetaket på samma sätt som för närvarande ska omfatta alla kreditkostnader, dvs. räntan för krediten och övriga kostnader som tas ut för krediten enligt kreditavtalet, säger Häkkänen.

I propositionen ska man också klarlägga i vilka fall kreditgivaren har brutit mot räntetaket.

- Jag har ställt som riktlinje för beredningen att konsumenten i dessa fall inte ska vara skyldig att betala räntan eller övriga kreditkostnader. Detta ska fungera som en sanktion för kreditgivare som brutit mot lagen. Detta skulle också ha en förebyggande effekt som hindrar att det ställs lagstidiga avtalsvillkor, säger minister Häkkänen.

För att stöda lagberedningen tillsätts också en bredbasig uppföljningsgrupp med företrädare för finanssektorn. Avsikten är att regeringens proposition överlämnas till riksdagen under höstsessionen 2018.

Det behövs flera effektiva medel mot överskuldsättning

Enligt Häkkänen är skuldproblemen en växande samhällelig utmaning såväl för individer som för företegare. Minister Häkkänen har inlett flera projekt som syftar till att åtgärda skuldproblemen.

- Individer ansvarar i princip själva för sin egen hushållning och i fråga om detta har den ekonomiska undervisning som ges i skolor en viktig roll. Förutom individers eget ansvar behöver vi dock allt mer effektiva åtgärder från den offentliga makten. Man har till exempel nyss förbättrat utsökningsgäldenärers möjligheter att sysselsätta sig genom att föreskriva att den som varit arbetslös i ett år är berättigad till uppskov med utmätning, om han eller hon får ett jobb. Jag förde detta lagförslag till riksdagen i höstas och det godkändes med omfattande understöd, påminner Häkkänen.

Möjligheterna att få tillgång till ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning förbättras då denna verksamhet från och med början av nästa år överförs till rättshjälpsbyråerna. 

- Vårt mål är att erbjuda hjälp till överskuldsatta personer i ett så tidigt skede som möjligt för att stoppa skuldspiralen och hjälpa dem till en ny början. Vid regeringens ramförhandlingar strävar vi efter att få mer resurser för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning så att allt fler ska få hjälp i tid, säger Häkkänen.

Justitieminister Häkkänen har startat även andra projekt för att åtgärda skuldproblemen. I fjol inleddes bland annat en utredning om möjligheterna att inrätta ett så kallat positivt kreditupplysningsregister. Också en utredning om personlig konkurs och ny chans för företagare blir klar inom den närmaste framtiden.

Dessutom tänker minister Häkkänen inleda ett projekt för att se över konsumentombudsmannens befogenheter.

 - Konsumentskyddsmyndigheternas befogenheter bör uppdateras till att motsvara moderna krav. Samtidigt måste man dock trygga näringsidkarnas rättsskydd, konstaterar Häkkänen. 

Mer information:

Lauri Koskentausta, specialmedarbetare, tfn 02951 50131, och

Antti Leinonen, lagstiftningsdirektör, tfn 02951 50264