Regeringen föreslår införande av säkerhetsförvaring
Regeringen föreslår införande av säkerhetsförvaring och ändringar i förfarandet för frigivning av livstidsfångar. Syftet med propositionen är att i enlighet med regeringsprogrammet säkerställa att de farligaste fångarna med tanke på samhället och andras säkerhet inte friges.
– Genom de viktiga lagändringarna skyddas samhället och andra människor mot personer som gjort sig skyldiga till allvarliga brott och som bedöms vara farliga också i framtiden. Propositionen ligger i linje med lösningarna i de övriga nordiska länderna, säger justitieminister Leena Meri.
I den gällande lagstiftningen ingår ett kombinationsstraff för farliga återfallsförbrytare. Den som har dömts till ett kombinationsstraff blir tvungen att avtjäna hela det utdömda straffet i fängelse utan möjlighet till villkorlig frigivning. Dessutom står den dömde därefter under elektronisk övervakning i ett år.
– De som dömts till kombinationsstraff friges dock alltid när det utdömda straffet har avtjänats, oberoende av om de fortfarande bedöms utgöra en fara för det övriga samhället. Syftet med propositionen är att avhjälpa detta missförhållande, konstaterar Meri.
Enligt propositionen ska säkerhetsförvaring kunna meddelas om det i slutskedet av fängelsetiden för kombinationsstraffet bedöms föreligga en uppenbar fara för att den dömde efter frigivningen kommer att göra sig skyldig till ett nytt allvarligt brott som kränker någon annans liv, hälsa eller frihet och en förlängning av fängelsetiden ska anses vara nödvändig för att trygga andras liv, hälsa eller frihet. Samtidigt utvidgas tillämpningsområdet för kombinationsstraff så att utdömande av kombinationsstraff inte längre förutsätter tidigare brottslighet. Även förstagångsförbrytare kan således framöver dömas till kombinationsstraff och därmed även till säkerhetsförvaring.
I den nya lagen föreskrivs det om förfarandena vid meddelande av och frigivning från säkerhetsförvaring och om genomförandet av säkerhetsförvaring. Säkerhetsförvaring motsvarar i praktiken avtjänandet av ett vanligt fängelsestraff, men den kan förlängas så länge som det är nödvändigt. Bedömningen grundar sig på en rättspsykiatrisk bedömning av risken för våld. Under fängelsetiden ordnas rehabiliterande åtgärder för att minska risken för återfall i allvarliga brott.
Dessutom ska betydelsen av risken för våld stärkas väsentligt som en del av prövningen av frigivning av livstidsfångar. I strafflagen föreslås bestämmelser om att en livstidsfånge inte kan friges, om det finns en uppenbar fara för att fången efter frigivningen kommer att göra sig skyldig till ett nytt allvarligt brott som kränker någon annans liv, hälsa eller frihet.
Lagändringarna förbättrar myndigheternas möjligheter att förebygga allvarlig återfallsbrottslighet i situationer där de känner till en uppenbar återfallsrisk hos en fånge.
Det föreslås att lagarna ska träda i kraft vid ingången av 2027.
Mer information:
Mirja Salonen, lagstiftningsråd, tfn 0295 150 072, [email protected]