Samernas rättigheter
Justitieministeriet tryggar samernas rättigheter
Justitieministeriet stöder att samerna utvecklar sin språkliga och kulturella autonomi samt samordnar verksamheten vid olika ministerier för samernas rättigheter. I praktiken innebär detta till exempel att justitieministeriet ger myndigheterna råd och utbildning om förhandlingsplikten enligt sametingslagen och deltar i beredningen av projekt som har ett nära samband med samernas rättigheter.
Reformen av sametingslagen trädde i kraft den 1 augusti 2025. Justitieministeriet har utarbetat ett introduktionsmaterial för myndigheterna (på finska) där det berättas om tillämpningen av samarbetsskyldigheten och förhandlingsplikten enligt 9 § i sametingslagen. Justitieministeriet ordnar utbildning för myndigheterna tillsammans med sametinget 2026. Utbildningsinbjudningarna uppdateras på denna sida.
.jpg/bb0fff55-da06-937e-e335-5463081874e2?t=1719576334131)
Att trygga samernas rättigheter ingår i justitieministeriet övergripande uppgift att främja likabehandling och goda etniska relationer. Statsrådet följer regelbundet situationen i fråga om diskriminering och hatretorik mot samerna och arrangerar till exempel utbildningar om likabehandling i samarbete med samiska aktörer. Ministeriet publicerar material och publikationer som gäller likabehandling, diskriminering och hatretorik.
Justitieministeriet främjar tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna. Den samiska språklagen gäller nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska. Dessa språk har en central ställning i ministeriets arbete med att främja och bevaka språkliga rättigheter.
Samerna i Finland
Samerna är det enda ursprungsfolket i Europeiska unionen. Sápmi kallas det område där samerna traditionellt är bosatta. Sápmi sträcker sig över norra Norge, Sverige och Finland samt över Kolahalvön som hör till Ryssland. Samerna är en språklig och kulturell minoritet i Finland. I Finland talas tre samiska språk: nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska. Alla tre är hotade språk.
Det bor cirka 3 500 samer i samernas hembygdsområde i Finland. Området omfattar kommunerna Enontekis, Enare och Utsjoki samt ett område som hör till renbeteslaget Lapin paliskunta i Sodankylä kommun. Inom samernas hembygdsområde ligger också skoltområdet som sträcker sig mellan byarna Sevettijärvi, Näätämö, Nellim och Keväjärvi i den östra delen av Enare kommun. I området bor cirka 500 skoltsamer. Utanför samernas hembygdsområde bor det kring 6 500 samer.
Den samiska kulturen är mycket mångsidig och utvecklas hela tiden. Dit hör de traditionella näringarna, bland annat fiske, jakt och renskötsel, liksom den samiska slöjden och konsthantverket, som kallas duodji. Också det samiska kulturarvet i dess olika former och samernas traditionella kunskap är viktiga att bevara. Traditionell kunskap är generationsöverskridande, lokala erfarenheter av världen, till exempel om fenomen i naturen. Kunskapen har en viktig koppling till de traditionella näringarna.
Samernas rättigheter som urfolk
Samernas rättigheter i Finland säkerställs genom internationella överenskommelser och genom förpliktelser i Finlands grundlag och i annan lagstiftning. Centralt i alla dessa är att ursprungsfolkens självbestämmanderätt tryggas och respekteras. Men självbestämmanderätt avses att ursprungsfolken har rätt att fritt besluta om sina politiska, samhälleliga och ekonomiska ärenden.
Genom internationella konventioner om mänskliga rättigheter fastställs en miniminivå när det gäller skyddet av ursprungsfolkens rättigheter. Miniminivån betyder att den nationella lagstiftningen måste utvecklas och tillämpas så att skyddet håller nivån. Även om den nationella lagstiftningen inte innehåller bestämmelser om de grundläggande och mänskliga rättigheterna, är konventionerna direkt förpliktigande för de nationella myndigheterna.
Till exempel, om ett projekt riskerar att försvaga ett ursprungsfolks ställning, så måste den som genomför projektet få ett fritt och informerat förhandssamtycke av ursprungsfolket (FPIC). Genom förhandssamtycket säkerställer man att ursprungsfolkets självbestämmanderätt respekteras. Det är viktigt att det finns tillräckliga resurser och tid för ursprungsfolkens politiska organ att fatta självständiga beslut om projektet.
Samernas rättigheter i den nationella lagstiftningen
I vår nationella lagstiftning utgör grundlagen kärnan i samernas rättigheter. Enligt den har samerna som ursprungsfolk rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur. I grundlagen föreskrivs också att samerna har kulturell autonomi inom sitt hembygdsområde i ärenden som angår deras språk och kultur. Avsikten med bestämmelserna i grundlagen är att samerna själva ska få besluta om sina ärenden och styra utvecklingen av dem. Alla myndigheter ska aktivt arbeta för att samernas rättigheter tillgodoses och förhindra att rättigheterna försvagas. Myndigheterna är också skyldiga att främja likabehandling och motarbeta diskriminering.
Myndigheterna ska förhandla med sametinget om ärenden som kan påverka samernas ställning som ursprungsfolk. Det kan till exempel gälla beredningen av en lag eller genomförandet av ett administrativt beslut. Avsikten med förhandlingsförfarandet är föra en öppen diskussion vid rätt tidpunkt för att nå ett samförstånd.
I sametingslagen föreskrivs om samernas kulturella autonomi i ärenden som angår deras språk och kultur. För skötseln av ärenden som hör till den kulturella autonomin väljer samerna genom val ett parlament som kallas sametinget. Till sametinget väljs 21 ledamöter och fyra ersättare. Till sametingens uppgifter hör bland annat att främja den samiska kulturen och att framföra samernas officiella ståndpunkter.
Skolternas ärenden sköts enligt skoltlagen också av skoltarnas byastämma och av skoltråden. Skoltrådens uppgift är att bereda ärenden för byastämman, att genomföra besluten och ge utlåtanden. Skolternas förtroendeman väljs genom val och är skoltsamernas representant som ska bevaka deras intressen och sköta gemensamma angelägenheter.
Det finns bestämmelser som gäller samernas rättigheter också i flera andra lagar, till exempel i renskötsellagen, naturskyddslagen och gruvlagen.
Pågående projekt
Sannings- och försoningskommissionen för samer överlämnade sin slutrapport i december 2025. Under arbetets gång hörde kommissionen närmare 400 samer för rapporten och publicerade 25 separata redogörelser. Arbetet samordnades av statsrådets kansli, som också ansvarar för arbetet i den parlamentariska arbetsgrupp som utvärderar rapportens rekommendationer.
