Utredningen om folkomröstning och folkinitiativ färdig
Justitieministeriet har färdigställt en utredning om behoven av att utveckla statliga folkomröstningar. I utredningen har man bedömt möjligheterna att utöka medborgarnas direkta påverkningsmöjligheter. Ett nytt instrument som kunde tas i bruk är folkinitiativ.
Folkinitiativ
Folkinitiativ kunde vara en kanal som utökar medborgarnas möjligheter att delta och ger beslutsfattarna information om medborgarnas åsikter. En fortsatt utredning om reformen kunde påbörjas redan under denna regeringsperiod.
Det föreslås att man skall fundera vidare på två olika modeller: folkomröstningsinitiativ och innehållsligt folkinitiativ.
Folkomröstningsinitiativ skulle innebära att ett visst antal medborgare har möjlighet att kräva folkomröstning om en sak som de anser vara viktig. Genom en folkomröstning kan vanligtvis en lag som redan trätt i kraft upphävas eller en lag som parlamentet stiftat hindras från att träda i kraft.
Ett så kallat innehållsligt folkinitiativ skulle innebära att ett visst antal medborgare kan utarbeta en lagmotion och som stöd för den samla in underskrifter av ett nödvändigt antal röstberättigade medborgare. Initiativet tillställs därefter riksdagen, varefter det blir föremål för folkomröstning.
Folkinitiativ skulle erbjuda medborgarna en direkt påverkansmetod för att få riksdagen att behandla saker som de anservara viktiga. I enbart en folkomröstning har medborgarna åter ingen möjlighet att bestämma vilka saker man röstar om, utan där uttrycker medborgarna sin ståndpunkt till färdigt formulerade frågor.
Direkta påverkansmöjligheter kompletterar den representativa demokratin
Utvecklandet av folkomröstningar ingår också i regeringens politikprogram för medborgarinflytande, genom vilket man försöker öka medborgarnas påverkansmöjligheter och intresse för politik. Syftet med den nya utredningen har varit att bedöma behoven av att utveckla folkomröstningarna, lägga fram förslag till preliminära fortsatta åtgärder samt fungera som diskussionsunderlag. Granskningen omfattar inte kommunala folkomröstningar.
Utredningen ser inga allvarliga brister i det finländska representativa systemet och inga skäl att börja ändra på det i någon större omfattning. Ändå ser man ett klart behov av att omvärdera folkomröstningssystemets utveckling och utvidga medborgarnas direkta möjligheter att delta. Direkta demokratimetoder skulle komplettera den representativa demokratin och öka medborgarnas intresse och förtroende för det politiska systemet.
I Finland finns för närvarande möjlighet till valfri rådgivande folkomröstning. Då förrättas folkomröstning genom en lag som stiftas särskilt genom riksdagens beslut i varje enskilt fall.
Folkomröstning har ordnats bara två gånger i Finland: omröstningen om förbudslagen 1931 och omröstningen om Finlands anslutning till Europeiska unionen 1994. Tröskeln för att ordna folkomröstning har varit hög i Finland även på kommunal nivå, där man i första hand har röstat bara om kommunsammanslagningar och vägfrågor.
Vissa problem med rådgivande folkomröstningar
Folkomröstningens ställning i det finländska beslutssystemet har kritiserats som oklar. I diskussionerna har konstaterats att en rådgivande folkomröstning uppfattas som faktiskt bindande. Enligt grundlagen får det ändå inte finnas andra konkurrerande statliga beslutsorgan vid sidan av riksdagen. Å andra sidan är man rädd för att medborgarnas förtroende skall minska, om riksdagen inte håller sig till slutresultatet av folkomröstningen.
I Finlands statsförfattning finns inga klara bestämmelser om i vilka frågor folkomröstning bör ordnas. I andra länder har denna typ av system kritiserats för att det kan användas för politiskt intrigerande.
Det har också konstaterats att riksdagsledamöterna har olika åsikter om huruvida resultatet av en rådgivande folkomröstning är bindande för dem. En del av riksdagsledamöterna röstade om Finlands anslutning till EU i enlighet med resultatet av folkomröstningen, en del röstade åter i enlighet med sin gamla ståndpunkt oberoende av folkets röst.
Bindande folkomröstningar vanligare än rådgivande
I övriga Europa har man olika praxis när det gäller folkomröstningar. Det kan bestämmas att en sak automatiskt skall bli föremål för folkomröstning eller så fattas det slutliga beslutet om en omröstning av parlamentet. Omröstningsresultatet kan vara bindande för parlamentet eller så kan folkomröstningen vara enbart rådgivande.
I de flesta europeiska stater används bindande folkomröstning. Enbart rådgivande folkomröstning finns förutom i Finland endast i Luxemburg och Bulgarien. Flest folkomröstningar har ordnats i Schweiz, där man sedan 1945 har röstat över 370 gånger.
Folkinitiativ används bl.a. i Italien, Schweiz och flera länder vid Medelhavet och i Östeuropa. I Italien kan ordnas så kallad upphävandeomröstning på grundval av ett folkinitiativ. Där skall folkomröstning ordnas om upphävande av en lag, om 500 000 röstberättigade kräver det. I Schweiz kan 50 000 röstberättigade få en lag underställd folkomröstning.
Innehållsmässigt folkinitiativ är sällsynt och används i första hand i Schweiz, Liechtenstein och vissa tyska förbundsstater.
Ytterligare upplysningar:
lagstiftningssekreterare Laura Nordenstreng, tfn (09) 1606 7696 (till 1.3.2005)
lagstiftningsrådet Tuula Majuri, tfn (09) 1606 7697
e-post:[email protected]