Ändringar i bestämmelserna om nätbrott - Identitetsstöld blir straffbart som ett självständigt brott

Direktivet syftar till att ingripa i nya hot, såsom massiva angrepp mot informationssystem med hjälp av så kallade botnät och missbruk av någon annans identitet vid it-relaterade brott.

De föreslagna ändringarna gäller i synnerhet strafflagens bestämmelser om orsakande av fara för informationsbehandling, skadegörelse, kränkning av kommunikationshemlighet, systemstörning och dataintrång. Dataskadegörelse och grov dataskadegörelse ska avskiljas från bestämmelserna om skadegörelse till självständiga paragrafer.

Maximistraffet för dataskadegörelse, kränkning av kommunikationshemlighet och dataintrång ska höjas till fängelse i två år och maximistraffet för grovt dataintrång ska höjas till fängelse i tre år. När det gäller dataskadegörelse, störande av post- och teletrafik och systemstörning ska brottet kunna betraktas som grovt bland annat om det begås med hjälp av botnät eller som ett led i enkriminell sammanslutnings verksamhet eller om det har riktats mot kritisk infrastruktur. Maximistraffet för de grova gärningsformerna ska vara fängelse i fem år.

Identitetsstöld ska omfatta till exempel missbruk av någon annans personuppgifter på nätet

Den nya straffbestämmelsen om identitetsstöld ska komplettera den gällande lagstiftningen. Den nya bestämmelsen syftar till att klarlägga offrets ställning till exempel vid bedrägeribrott.

I den finska lagstiftningen finns för närvarande inte någon självständig straffbestämmelse om identitetsstöld, men de situationer som kan betraktas som identitetsstöld har redan nu i hög grad kriminaliserats. I dessa situationer kan gärningsmannen dömas till exempel för ärekränkning, spridande av information som kränker privatlivet, bedrägeri, förfalskning, lämnande av oriktiga personuppgifter eller registeranteckningsbrott. Strafflagens gällande bestämmelser ska tillämpas på dessa fall även i fortsättningen.

Den nya bestämmelsen om identitetsstöld ska kunna tillämpas bland annat på skapande av falska profiler i sociala medier, om inte gärningen uppfyller rekvisitet för t.ex. ärekränkning eller spridande av information som kränker privatlivet

För identitetsstöld ska enligt lagförslaget dömas den som i syfte att vilseleda en tredje part obehörigen använder någon annans personuppgifter eller identifieringsuppgifter eller andra motsvarande uppgifter som identifierar personen. Gärningen ska också ha orsakat ekonomisk skada eller mer än ringa olägenhet för den som uppgifterna gäller.

Ekonomisk skada kan uppstå till exempel i form av utredningskostnader. Mer än ringa olägenhet kan uppstå bland annat i en situation där det krävs stor möda för att reda ut och rätta till saken eller detta över huvud taget inte lyckas. Om någon exempelvis har gjort sig skyldig till bedrägerier genom att använda någon annans personuppgifter, kan det vara mycket arbetskrävande för denna person att reda ut situationen och de obefogade fakturorna.

Olägenhet kanuppstå också till exempel när någon har skapat en falsk profil på ett socialt medium i internet genom att använda någon annans personuppgifter. En sådan profil kan i vissa falla vara svår att radera. Dessutom kan det krävas att man kontaktar ett stort antal personer som har trott att de har kommunicerat med den som identitetsuppgifterna gäller.

Enligt förslaget är identitetsstöld ett målsägandebrott, vilket betyder att åklagaren får väcka åtal för identitetsstöld endast om målsäganden anmäler brottet till åtal. Om målsäganden inte upplever att hans eller hennes identitet har kränkts eller av någon annan orsak inte vill att saken ska behandlas och åtal väckas, ska detta inte göras mot målsägandens vilja.

Maximistraffet för identitetsstöld ska vara böter.

Avsikten är att den nya lagstiftningen träder i kraft den 4 september 2015, då direktivet ska genomföras i medlemsstaterna.

Ytterligare upplysningar:
lagstiftningsrådet Mikko Monto, tfn 02951 50470, e-post: fö[email protected]