Bestämmelserna om bevisning i domstolarna förnyas vid årsskiftet

Det blir möjligt att vittna anonymt

Enligt de nya bestämmelserna kan domstolen bevilja ett vittne anonymitet om det föreskrivna maximistraffet för brottet är fängelse i minst åtta år och om anonymitet är nödvändigt för att skydda vittnet eller en närstående till honom eller henne för ett allvarligt hot mot liv eller hälsa. Anonym bevisning kan därmed användas i mål som gäller brott mot liv, grovt narkotikabrott och grovt rån.

Vittnets identitet kan hemlighållas också i mål som gäller människohandel och grovt koppleri, för vilka maximistraffet är fängelse i sex år. I dessa brott är det ofta fråga om allvarlig organiserad brottslighet, och i samband med brotten kan förekomma allvarliga hotelser.

Anonym bevisning ska anlitas endast om vittnet inte kan skyddas tillräckligt på andra sätt. Till exempel en polis som har deltagit i en täckoperation eller en utomstående som har blivit vittne till ett brott som har samband med organiserad brottslighet kan behöva detta slags skydd.

Vittnets identitet ska skyddas i den mån som det är nödvändigt för att trygga hans eller hennes säkerhet. Vittnets namn och kontaktuppgifter uppges inte. Vittnet kan också höras via videoförbindelse, bakom en skärm eller utan att den åtalade är närvarande. Det mest omfattande skyddet ges av ett arrangemang där vittnet hörs utan att vittnet kan ses och hans eller hennes röst ändras. Den som representerar den åtalade har alltid rätt att ställa frågor till vittnet vid rättegång.

Det är i allmänhet åklagaren som ansöker om anonym bevisning, varvid det offentliga ombudet som bevakar den misstänktes intressen är åklagarens motpart. Även den som är misstänkt eller åtalad för brottet har rätt att ansöka om att vittnet hörs som anonymt vittne. Om anonymitet beviljas hörs vittnet inom stängda dörrar och materialet hålls hemligt i 60 år. Huvudsaken handläggs dock i regel offentligt.

Preciseringar i rätten att tiga och tystnadsplikten

I fortsättningen har förutom en parts make och tidigare make även dennes sambo rätt att vägra vittna. Därtill kan även en annan person som har en särskilt nära relation till parten, såsom ett barn från makens tidigare äktenskap, ha rätt att vägra vittna.

Om brottet har riktat sig mot en närstående till den åtalade, och den närstående personen inte har yrkat straff eller framställt några anspråk på ersättning, kan han eller hon trots allt inte vägra vittna om det finns skäl att misstänka att målsäganden inte själv har beslutat om att utöva tystnadsrätten. Syftet med denna bestämmelse är att förebygga eventuell påtryckning i avsikt att få den målsägande att tiga.

Hittills har tystnadsplikten i frågor som omfattas av bikthemligheten endast gällt präster i den evangelisk-lutherska kyrkan och den ortodoxa kyrkan. Enligt de nya bestämmelserna får inte heller en präst i ett registrerat religionssamfund eller någon annan person i motsvarande ställning vittna i en liknande situation, om inte den person som anförtrott sig till honom eller henne ger sitt samtycke till vittnandet.

Även vittnesförbudet för hälso- och sjukvårdspersonal utvidgas i de allmänna domstolarna. I fortsättningen gäller förbudet förutom läkare, apotekare och barnmorskor även annan yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården, bl.a. tandläkare, psykoterapeuter och sjukskötare.

Andra preciseringar i bevisningsbestämmelserna

Möjligheten till att använda videokonferenser utvidgas. En videobandad berättelse som vid förundersökningen avgetts av en målsägande i ett sexualbrott eller en målsägande i åldern 15?17 år som är i behov av särskilt skydd kan användas som bevis, förutsatt att även den åtalade har haft möjlighet att ställa frågor till den förhörde.

Bevis som har fåtts genom tortyr får över huvud taget inte utnyttjas vid en rättegång. Utnyttjandet av bevis som har fåtts på något annat lagstridigt sätt avgörs skilt från fall till fall.

I brottmål är det inte möjligt att som bevis använda sådana utsagor eller handlingar som har lämnats t.ex. i samband med beskattningsförfarande och som kan medföra risk för att personen ställs under åtal. Detta ska förutsätta att personen redan under beskattningsförfarandet misstänks för ett brott eller det har inletts ett brottmål som har samband med de omständigheter som utreds i detta förfarande.

Målsägandens primära åtalsrätt för falsk angivelse slopas, varvid målsäganden har sekundär åtalsrätt i fråga om samtliga brott.

Nya bestämmelser om bevisning i förvaltningsdomstolarna

Bestämmelserna om bevisning i förvaltningsdomstolarna ska ändras så att de även i fortsättningen stämmer överens med de ändrade bestämmelserna om bevisning i de allmänna domstolarna.

I förvaltningsprocesslagen föreskrivs nu mer heltäckande och detaljerat än tidigare om centrala frågor som gäller bevisning. I lagen har intagits bestämmelser om bl.a. vittnesjäv samt vittnets tystnadsrätt och tystnadsplikt. I förvaltningsprocesslagen finns dock fortfarande även hänvisningar till bestämmelserna om bevisning i de allmänna domstolarna.

Ytterligare upplysningar:
- de allmänna domstolarna: lagstiftningsrådet Jaakko Rautio, tfn 02951 50500,
- förvaltningsdomstolarna: lagstiftningsrådet Arja Manner, tfn 02951 50450
e-post: [email protected]