Tredje fasen av reformen av utsökningslagen till riksdagen

Regeringen beslutade om innehållet i propositionen i dag. Avsikten är att lagförslaget skall avlåtas till riksdagen vid presidentföredragningen fredagen den 4 mars.

Propositionen utgör den s.k. tredje fasen av totalreformen av utsökningslagen. De nya bestämmelserna skall kunna träda i kraft vid ingången av 2007.

Utmätningen lindras något för låginkomsttagare och skärps för höginkomsttagare

Vid utmätning av lönen och andra återkommande inkomster får gäldenären behålla ett skyddat belopp för eget och familjens underhåll. Gäldenären får dessutom behålla en fjärdedel av den del av nettolönen som överskrider det skyddade beloppet. Då nettolönen överskrider en viss inkomstgräns, utmäts en tredjedel av hela nettolönen och gäldenären får behålla två tredjedelar av nettolönen.

Det utmätta beloppet är sålunda förhållandevis stort då gäldenärens inkomster är små, men förhållandevis litet då gäldenären har stora inkomster. Också om nettoinkomsterna är mycket stora utmäts i dag bara en tredjedel av dem. Tidsbegränsningen 15 år för utsökning gäller emellertid också dessa gäldenärer.

Enligt propositionen höjs det skyddade beloppet i överensstämmelse med förändringen i levnadskostnadsindex så att det skyddade beloppet stiger från 540 euro till 570 euro i månaden för en gäldenär som inte har några familjemedlemmar att försörja. Om han eller hon har två personer att försörja, stiger det skyddade beloppet från 933 euro till 990 euro.

Det belopp som normalt utmäts skall även i fortsättningen på samma sätt som nu utgöra en tredjedel av nettoinkomsten. Skyddet för gäldenärer med små inkomster förbättras dock i viss mån genom att lindrigare utmätning tillämpas i större utsträckning än för närvarande. Gränsen för lindrigare utmätning höjs från nuvarande nettomånadsinkomster på 972 euro till 1 140 euro för en gäldenär som inte har några familjemedlemmar att försörja.

När det skyddade beloppet räknas ut skall, i motsats till vad som nu är fallet, hänsyn tas även till en sambo som är beroende av gäldenärens underhåll.

Beloppet som höginkomsttagare får behålla minskas, dvs. ett progressivt räknesätt tas i bruk för att räkna ut vilket belopp som skall utmätas när det gäller höga inkomster. Beloppet som skall utmätas kan då stiga från en tredjedel ända upp till hälften av nettolönen. Denna skärpning av utmätningen kommer dock att börja tillämpas först efter en treårig övergångsperiod.

Skärpningen gäller endast gäldenärer med höga inkomster, dvs. nettoinkomster som är fyra gånger större än det skyddade beloppet. Exempelvis i fråga om ensamstående gäldenärer tillämpas den strängare utmätningen först när nettoinkomsterna överstiger 2 280 euro i månaden. För gäldenärer med familj ligger gränsen avsevärt högre.

Frimånader mera automatiskt

Systemet med s.k. frimånader blir klarare. Efter ett års utmätning av lönen har en gäldenär med små inkomster i dagens läge rätt till ett 1-3 månaders uppehåll i utmätningen per år. Utmätningsmannen kan även bevilja frimånader på grund av höga nödvändiga levnadskostnader eller någon annan särskild orsak.

Enligt propositionen skall en gäldenär med låga inkomster i fortsättningen automatiskt ha rätt till två frimånader per år. Andra gäldenärer skall såsom tidigare ha rätt till 1-3 frimånader. Som en grund för frimånader nämns i lagen också höga boendekostnader.

För att underlätta gäldenärernas situation föreslås vidare att utmätningen skall kunna skjutas fram med högst fyra månader om en gäldenär som länge varit arbetslös finner sysselsättning. Detta förutsätter dock att borgenären inte utsätts för någon väsentlig risk att inte få betalt.

Lättnader i utsökningsavgifterna

I dagens läge drabbar utsökningsavgifterna hårt framför allt inkomsttagare med de allra lägsta inkomsterna. Den tabellavgift som gäldenärerna skall betala tas ut för varje influten betalningspost. Ju mindre betalningsposterna är desto större blir härigenom utsökningsavgifternas relativa andel.

Enligt propositionen skall tabellavgifterna inte längre tas ut när utmätningen har pågått i tre år och gäldenären under den tiden har betalat ett visst antal tabellavgifter.

Eftersom avgiftsbeloppen kan bli oproportionerligt stora i förhållande till de influtna medlen också i samband med en kortvarigare utmätning, kan utmätningsmannen även i en sådan situation bevilja betalningsfrihet eller betalningslättnader. Betalningsfrihet kan på samma sätt som nu beviljas också i andra oskäliga situationer.

Bättre skydd för fortsatt företagsverksamhet

I dagens läge skall i regel fem sjättedelar av näringsinkomster som en näringsidkare erhåller på grundval av ett entreprenadavtal eller något annat motsvarande avtal lämnas outmätta. Begränsningen gäller enbart fysiska personer. Om gäldenären bedriver lantbruk eller någon annan näringsverksamhet i form av ett mindre bolag, kan bolagets inkomster utmätas i sin helhet.

Enligt propositionen skall skyddet för näringsinkomster utvidgas till att omfatta en enskild näringsidkares alla inkomster. Det belopp som utmäts kan begränsas, om gäldenären därigenom kan fortsätta sin verksamhet och borgenärens intressen inte äventyras. Även bolag och andra sammanslutningar skall kunna komma i åtnjutande av samma möjlighet, om företagets verksamhet kan fortsätta och lindringen inte ligger i väsentlig konflikt med borgenärens intressen.

Också gemensam egendom skall kunna utmätas

Utsökningen, sådan den är i dag, är mycket ineffektiv i de fall då gäldenären äger en bestämd del av någon egendom eller då han eller hon är delägare i ett dödsbo. Bristen ligger i att ett samägandeförhållande inte kan upplösas i ett utsökningsförfarande. Gäldenärens andel måste säljas som sådan, i allmänhet med dåligt säljresultat.

Enligt propositionen skall utmätningsmannen kunna utmäta och sälja hela det samägda objektet om de lagstadgade förutsättningarna för detta föreligger. Ett av villkoren för detta är att utmätningen inte står i klar disproportion till den olägenhet den åsamkar. De andra samägarna skall alltid först ges möjlighet att köpa gäldenärens andel. En stadigvarande bostad skall i strid med samägarens samtycke kunna säljas endast genom domstolens beslut. Ett skriftligt avtal som delad besittning förhindrar försäljning av parhus och andra fastigheter.

Medlen som flyter in vid försäljningen delas mellan samägarna i proportion till deras andelar och kostnaderna betalas med gäldenärens andel. Också i dag kan ett samägande upplösas i domstol mot en samägares vilja.

Vid utmätning av en andel i ett dödsbo kräver de nuvarande bestämmelserna aktivitet från borgenärens sida. Enligt förslaget skall utmätningsmannen se till att boet blir utrett och arvet skiftat.

Fri försäljning alternativ till auktion

Utmätt egendom säljs i dag på offentlig eller exekutiv auktion. Enligt propositionen skall utmätningsmannen kunna sälja ett utmätt objekt på den fria marknaden i stället för på exekutiv auktion. Utmätningsmannen skall välja det försäljningssätt som vid varje enskilt tillfälle ger det bästa resultatet. Huvudregeln skall ändå vara att utmätt egendom säljs på offentlig auktion.

Den fria försäljningen kan genomförs på smidigt sätt med hänsyn till situationen t.ex. genom att utmätningsmannen själv begär in anbud, med hjälp av en fastighetsförmedlare eller genom att parterna själva är aktiva. Fri försäljning kräver i allmänhet gäldenärens och borgenärernas samtycke.

Den nu gällande bestämmelsen om ett acceptabelt minimipris gäller enbart fastigheter och aktier i bostads- eller fastighetsaktiebolag. Skyddet mot försäljning till underpris skall utsträckas till att omfatta all slags värdefull egendom. Dessutom är det tänkt att de nya bestämmelserna skall klarlägga och förbättra köparens rättssäkerhet.

Alternativa indrivningsmetoder tas in i lagen

I lagen föreslås uttryckliga bestämmelser om andra, redan nu vanligt förekommande, indrivningsmetoder än utmätning, t.ex. beviljande av betalningstid och betalningsplaner. Gäldenären kan då betala på egen hand sökandens fordran till utsökningsmyndigheten. Bestämmelserna skall också tillämpas på gäldenärer i bolagsform.

Ytterligare upplysningar:

lagstiftningsrådet Tuula Linna, tfn (09) 1606 7718

lagstiftningsrådet Tatu Leppänen, tfn (09) 1606 7678