Plan för domarutbildningen

Under de närmaste åren går allt flera domare i pension och det kommer att behövas betydligt fler domare än tidigare. Syftet med den planerade domarutbildningen är att säkerställa att domarnas kompetens så väl som möjligt uppfyller de krav och förväntningar som samhället ställer. Dessutom bidrar det nya utbildningssystemet till att öppna domarkarriären även för jurister som arbetar utanför domstolsväsendet.

Nämnd väljer vilka som utbildas

En domarutbildningsnämnd väljer ut dem som skall utbildas på grundval av ett förval och intervjuer. Den planerade förvalspoängsättningen gynnar jurister med mångsidig yrkeserfarenhet. I den andra fasen söker man bland de sökande efter dem som är bäst lämpade för utbildningen på grundval av sina personliga egenskaper och sin motivation. Beslut om hur många som skall utbildas fattas separat för varje år.

För var och en som utbildas utarbetas en personlig studieplan. Där fastställs bl.a. studietiden, som varierar från ett år till två och ett halvt år beroende på tidigare erfarenhet.

I utbildningen ingår inlärning i arbetet på arbetsplatser inom justitieförvaltningen. Den första platsen är vanligtvis en hovrätt eller en förvaltningsdomstol. Följande plats kan vara t.ex. en tingsrätt, en specialdomstol, en rättshjälpsbyrå, ett åklagarämbete eller en advokatbyrå. Alla som utbildas skall emellertid ha en utbildningsperiod i en tingsrätt.

På utbildningsplatsen har den som utbildas en tutor, som handleder honom eller henne och ger regelbundet respons på arbetet. Tutorerna utbildas för sin uppgift. Som avslutning på utbildningsperioden bedömer tutorerna de utbildades arbetsprestation enligt på förhand bestämda kriterier.

Under teoriperioderna koncentrerar sig de som utbildas i första hand på s.k. domarämnen, bl.a. etik, problemlösning, att skriva domar, kommunikation och juridisk informationssökning. Till utbildningen hör också uppgifter som främjar aktiv inlärning och kritiskhet.

Slutprestationen går ut på att antingen skriva en essä, planera och rapportera om ett utvecklingsprojekt eller utarbeta en omfattande dom. Den som utbildas sammanställer en portfölj över sina prestationer. Den och tutorernas bedömningar kan användas när domarutnämningar bereds.

Föredragande till domartjänster inom de närmaste åren

I Finland har det inte funnits något egentligt domarutbildningssystem, till skillnad från flera andra länder. Nu får man en domartjänst vanligtvis efter att ha arbetat 12—17 år som föredragande vid en hovrätt eller förvaltningsdomstol. Arbetet som föredragande kan betraktas som en effektiv form av inlärning i arbetet, eftersom föredragandena har en rätt självständig ställning och de har i sitt arbete fått utveckla sådana färdigheter som behövs i domaryrket.

Domarutnämningar bereds av domarförslagsnämnden, som beslutar självständigt hur den bedömer olika slag av juristerfarenhet eller genomgången domarutbildning. Sannolikt är att under de närmaste åren kommer domartjänster som blir vakanta att tillsättas med kompetenta och erfarna föredragande vid hovrätterna och förvaltningsdomstolarna parallellt med sådana som fått domarutbildning. Antalet personer som tas in till domarutbildningen kommer därför att vara rätt litet i det första skedet. Övergångsperioden torde pågå till ungefär 2015.

I slutet av övergångsperioden, när det inte längre finns sådana erfarna föredragande som i dag att tillgå, är det skäl att ta in flera till domarutbildningen. I fortsättningen bör det emellertid tas intas färre till utbildningen än antalet domartjänster som blir vakanta, så att även möjligheten till direkt rekrytering från den öppna karriären bibehålls. Detta främjas genom att det vid behov ordnas personlig skräddarsydd introduktionsutbildning för dem som utnämnts till domare.

Ökade förväntningar på domarna

De senaste decennierna har de yrkesmässiga kraven på domarna ökat klart. Rättskipningens internationalisering, den snabbt föränderliga rätten, informationssamhällsutvecklingen och reformen av domstolsförfarandet har medfört nya utmaningar för domstolarna och domarna. Det fästs allt större uppmärksamhet vid arbetets kvalitet och även effektivitetskraven håller på att skärpas betydligt.

Profilen för en bra domare har fått nya drag. Liksom tidigare skall domaren vara rättsinnad och självständig, kunna lösa rättsproblem och motivera avgörandena på ett sakligt och samtidigt förståeligt sätt. Dagens domare måste också vara kapabel till öppen växelverkan med parter och företrädare för intressentgrupper.

Ytterligare uppgifter: arbetsgruppens ordförande, presidenten för Rovaniemi hovrätt, Esko Oikarinen, tfn 040-707 8074,
arbetsgruppens sekreterare, utbildningsplanerare Marja Mäkilaurila, justitieministeriet, tfn (09) 1606 7938