Undersökning visar på stora skillnader i finländarnas politikkunskaper
En undersökning om finländarnas politikkunskaper visar att sannolikheten är störst att en högutbildad, äldre man i högre position och med goda inkomster har goda kunskaper om politik och samhällsfrågor. Unga som saknar utbildning hotas däremot av att hamna i politisk offside.
I en undersökning som offentliggjordes i dag har forskarna Kimmo Elo och Lauri Rapeli kartlagt bilden av medborgarnas kunskaper om politik, en sak som inte just alls har undersökts hittills i Finland.
Målet med undersökningen var förutom att kartlägga finländarnas kunskaper om politik, att analysera dess samband med sociala bakgrundsfaktorer samt medborgarnas politiska uppfattningar och attityder. I studien delar forskarna in politikkunskaperna i delområden med anknytning till Finlands politiska system, Europeiska unionen och samhällsekonomin.
I undersökningen upptäckte man att trots att finländarnas övergripande politikkunskaper ligger på tämligen god nivå, så råder det rätt stor variation mellan de olika delområdena: andelen som klarade sig på samtliga delområden var rätt liten. Ett viktigt resultat i detta sammanhang är också att medborgarnas uppfattning som sina egna kunskaper är rätt realistiska.
Uppfattningen om politik tycks också vara starkt kopplad till politikkunskaperna: en positiv inställning till demokrati är vanligast bland dem som har den högsta kunskapsnivån. I ljuset av resultaten tycks partiinstitutionen åtnjuta medborgarnas godkännande och det ställs stora förväntningar på partierna när det gäller skötseln av stora samhällsuppgifter, allt från en balanserad samhällsutveckling till medborgarnas välfärd.
Politikkunskaperna är ojämnt fördelade
Ett viktigt undersökningsresultat är att kunskaperna om politik är ojämnt fördelade mellan olika sociala grupper. Goda kunskaper om politik och samhällsfrågor korrelerar med hög utbildning och god yrkesmässig position, god ekonomisk ställning och högre ålder. Enligt undersökningen är männens kunskapsnivå högre än kvinnornas.
Särskilt bekymmersam är situationen bland unga som saknar högskoleutbildning. Förutom att personer i åldern 18–30 år med lägre utbildning är politiskt passiva är också nivån på deras politikkunskaper låg.
Nivån på politikkunskaperna och röstningsaktiviteten konstaterades också vara starkt bundna till varandra. Utan åtgärder är det därmed möjligt att utbildningsbakgrunden i framtiden kommer att vara en allt klarare särskiljande faktor mellan aktiva och passiva medborgare.
Enkäter som gällt politik har både i Finland och ute i världen i första hand fokuserat på medborgarnas åsikter, attityder och deltagande. Däremot har det inte just funnits jämförbar, systematiskt insamlad information om medborgarnas politikkunskaper. Undersökningen kompletterar den bild som gallup- och attitydundersökningar har gett av faktorerna bakom deltagande i politiken. Det står klart att ett starkt politiskt kunskapsunderlag ger bättre förutsättningar för medborgarnas politiska deltagande och därigenom också för en starkare demokrati.
Publikationen hänför sig till det forskningsprojekt gällande finländarnas politikkunskaper som inleddes i augusti 2007 vid Åbo universitets institution för statslära. Undersökningen har finansierats av Åbo universitet samt justitieministeriet och undervisningsministeriet.
Ytterligare upplysningar:
Ansvarig projektledare, pol.dr. Kimmo Elo, tfn (02) 333 5389 och projektkoordinator, pol.mag. Lauri Rapeli, tfn (02) 333 5386, e-post: [email protected], vid Åbo universitet samt specialplanerare Niklas Wilhelmsson, tfn (09) 1606 7966, e-post: [email protected], vid justitieministeriet.
Diskussioner om ämnet
På www.dinasikt.fi forumet finns det just nu två diskussioner som handlar om ämnet (länkarna).