Reform av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsstruktur och utbildningssystemet inom brottspåföljdsområdet

Mål och resultat

De centrala målen med reformen är att stärka chefsarbetet, förtydliga tjänstestrukturen, arbetsbeskrivningarna och tjänstebeteckningarna samt harmonisera verksamhetssätten vid Brottspåföljdsmyndigheten och att bättre identifiera och tillgodose behoven hos personer som avtjänar påföljder.

De ändringar på lagnivå som reformen kräver kommer främst att gälla ändringar av beslutsbe-fogenheter. Bestämmelser om tjänstestrukturen, tjänstebeteckningarna och de särskilda behörighetsvillkoren föreskrivs genom förordning av statsrådet.

Utbildningssystemet inom brottspåföljdsområdet ska utvecklas så att det motsvarar de nutida utbildningsarrangemangen och särskilt för att säkerställa att Brottspåföljdsmyndigheten har möjlighet att få tillräckligt många yrkeskunniga medarbetare.

Brottspåföljdsmyndigheten bör ha möjlighet att anskaffa delar av organiseringen av uppgifter som inkluderar offentlig makt från privata aktörer. Detta kan gälla till exempel tjänster inom missbrukarvård. Sådana arrangemang kräver bestämmelser i lag, där även villkoren för anskaffningen fastställs.

Ändringarna på lagnivå gäller i huvudsak lagen om Brottspåföljdsmyndigheten, fängelselagen, häktningslagen, lagen om verkställighet av samhällspåföljder och lagen om Brottspåföljdsområdets utbildningscentral.

Reformen ska vara kostnadsneutral.

Utgångspunkter

I september 2022 infördes en matrisorganisation med fyra ansvarsområden vid Brottspåföljdsmyndigheten. Inom ansvarsområdet för operativ verksamhet inrättades brottspåföljdscentraler, som består av fängelser och byråer för samhällspåföljder. I linje med den övergripande planen för organisationsreformen inleddes beredningen av den andra fasen av reformen som gäller brottspåföljdscentralsnivå efter att genomförandet av den första fasen hade inletts. Utifrån beredningsarbete utfört vid Brottspåföljdsmyndigheten och ett förslag har beredningen framskridit till lagberedning som görs vid justitieministeriet.

Brottspåföljdsmyndigheten har utmaningar med att kunna anställa tillräckligt många utbildade väktare. Situationen förväntas bli värre. Sätten att anordna utbildning och till exempel behörighetsvillkoren för väktare bör ändras så att de motsvarar både Brottspåföljdsmyndighetens behov och det allmänna utbildningssystemet.

När Brottspåföljdsmyndigheten ordnar verksamhet för dömda, fångar och häktade bör den också kunna använda sig av tjänster inom det allmänna servicesystemet. Detta gäller till exempel tjänster som tillhandahålls av organisationer inom social- och hälsovårdssektorn. För att utöva offentlig makt eller för att anskaffa verksamhet som ligger nära den från privata aktörer krävs bestämmelser på lagnivå.