Projektet Tillsammans

Mål och resultat

Projektet syftar till att förebygga diskriminering och trakasserier av etniska och religiösa minoriteter i Finland, öka medvetenheten om att strukturell diskriminering leder till partiskhet inom olika sektorer av samhället, öka kunskapen om mångfald i arbetslivet och stärka delaktigheten i samhället bland unga som hör till etniska och religiösa mino-riteter. Projektet samordnas av justitieministeriet. Förutom justitieministeriet deltar diskrimineringsombudsmannens byrå, Förbundet för mänskliga rättigheter, Finnish Business & Society ry och Helsingfors stad.

Projektverksamheten delas in i fem(5) helheter. .

1) Samordning och administration av projektet: Till projekthelheten hör allmän samordning och administration av projektet, inklusive ekonomisk uppföljning och regelbunden rapportering i kommissionens projektportal.

2)Möjligheter för utomstående att ingripa i observerade diskriminerings- och trakasserisituationer: Projekthelheten syftar till att skapa nya lågtröskelinstrument för att utomstående ska kunna reagera på och ingripa i observerade diskriminerings- och trakasserisituationer samt öka medvetenheten om sådana kultur- och samhällsrelaterade inställningar som orsakar diskriminering och uteslutning i vardagen. Ett annat mål är att förbättra kun-skapen inom utbildningssektorn samt bland yrkespersoner och unga i högstadieålder.

3)Ökning av mångfalden i arbetslivet: Målet med projekthelheten är att stärka icke-diskrimineringen av synliga etniska och religiösa minoriteter samt öka kunskapen om mångfalden i arbetslivet. Inom projekt-helheten utvecklas kvalitetskriterier för mångfaldsledning som arbetsgivarna kan ut-nyttja för att få konkreta metoder för att leda mångfald och främja icke-diskriminering på arbetsplatsen. Utifrån indikatorerna produceras utbildning för arbetsgivarna. Därtill genomförs en utbildningshelhet för arbetskraftsrådgivarna i syfte att öka kunskapen om de utmaningar som gäller likabehandling i arbetslivet och de metoder med vilka li-kabehandling kan främjas i det egna arbetet.

4)Stärkande av delaktigheten i samhället bland unga som hör till etniska och religiösa minoriteter med hjälp av metoder för aktivt deltagande: Målet med projekthelheten är att stärka delaktigheten i samhället bland unga som hör till etniska och religiösa minoriteter genom att skapa en dialog mellan de unga och be-slutsfattarna. Inom projekthelheten utvecklas även en utbildning för poliserna som handlar om etnisk profilering, främjande av likabehandling och icke-diskriminering. Målet är att de olika befolkningsgruppernas förtroende för myndigheterna, särskilt polisen, bibehålls.

5)Informationsutbyte mellan medlemsländerna för att stärka projektverksamheten: Målet med projekthelheten är att kartlägga befintlig god praxis i andra medlemsländer i anslutning till projektets teman samt att bjuda in aktörer som kan erbjuda kamrat-stöd. Ett annat mål är att säkerställa och stärka effektiviteten och kamratlärandet bland de aktörer som arbetar med samma teman.

Sammandrag

Projektet syftar till att förebygga diskriminering och trakasserier av etniska och religiösa minoriteter i Finland, öka medvetenheten om att strukturell diskriminering leder till partiskhet inom olika sektorer av samhället, öka kunskapen om mångfald i arbetslivet och stärka delaktigheten i samhället bland unga som hör till etniska och religiösa minoriteter.

Utgångspunkter

Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter FRA publicerade i december 2017 resultaten av sin andra utredning av diskrimineringsupplevelserna hos personer med minoritetsbakgrund i hela EU (EU MIDIS II). Enligt resultaten är upplevelserna av rasism, trakasserier och diskriminering betydligt vanligare i Finland än genomsnittet i Europa, i synnerhet bland personer som hör till en synlig etnisk eller religiös minoritet. Projektet Tillsammans för likabehandling har planerats utifrån resultaten av utredningen EU MIDIS II och syftar till att svara mot de centrala resultat som lyfts fram i utredningen. Dessa är
1) upplevelser av trakasserier i vardagen och hur vanliga de är
2) upplevelser av diskriminering i arbetslivet (inkl. arbetssökning)
3) sämre upplevd tillhörighet till samhället bland unga på grund av diskriminerings-upplevelser
4) sämre förtroende för myndigheterna och samhället bland unga som en följd av etnisk profilering

Flera av de aktörer som övervakar det internationella människorättsläget har uppmärksammat det faktum att rasismen och diskrimineringen har ökat och uppmanat Finland att effektivisera sina insatser. Även i en utredning som publicerats av diskrimi-neringsombudsmannen 2020 konstateras att trakasserier och diskriminering förekom-mer särskilt i det offentliga stadsrummet, inom utbildningen och i arbetslivet.

För närvarande pågår flera insatser för att stärka arbetet mot rasism och diskriminering. I programmet för statsminister Sanna Marins regering fastställs att ett handlings-program mot rasism och diskriminering ska utarbetas, liksom även ett program för mångfald i arbetslivet med fokus på invandring och integration och ett nationellt program för ungdomsarbete och ungdomspolitik, där ett av målen är att identifiera de diskriminerande strukturer som gäller unga och öka färdigheterna att agera i diskrimineringssituationer.