Riksdagsvalsystemet ska förnyas
Det föreslås att valsystemet för riksdagsval reformeras så att hela landet, med undantag av landskapet Åland, bildar ett enda valområde när resultatet räknas. Samtidigt införs en riksomfattande röstspärr på 3 procent. Statsrådet godkände propositionens innehåll och den avses bli överlämnad till riksdagen vid presidentföredragningen den 5 mars 2010.
Bestämmelserna om grunderna för riksdagsvalsystemet ingår i grundlagen. De föreslagna ändringarna förutsätter därmed att både vallagen och grundlagen ändras. I fråga om andra val föreslås inga ändringar.
Reformen syftar till att förverkliga det proportionella valsättet så bra som möjligt och på lika grunder i olika delar av landet. Enligt det nuvarande systemet måste man i en liten valkrets få en betydligt större andel av rösterna för att få ett riksdagsmandat än i en stor valkrets. Detta ställer väljarna i små och stora valkretsar i en ojämlik ställning.
Enligt förslaget kan endast sådana partier eller andra grupper som får minst 3 procent av rösterna som avgetts i hela landet få riksdagsmandat. Med det nuvarande valdeltagandet på ca 70 procent skulle den föreslagna röstspärren betyda ca 85 000 röster.
Antalet riksdagsmandat ett parti eller en grupp får ska basera sig på deras totala röstetal i hela landet. Det totala mandatantalet för vart och ett parti räknas ut enligt d´Hondts metod som baserar sig på jämförelsetal.
De riksdagsmandat som partierna fått fördelas mellan valkretsarna med tillämpning av Hare-Niemayer -metoden. Huvudregeln är att de mandat som en parti fått i hela landet fördelas mellan valkretsarna i samma förhållande som partiets röstetal i hela landet fördelar sig mellan valkretsarna. Till exempel om ett parti i viss en valkrets har fått tio procent av alla röster som avgivits för partiet i hela landet, får partiet i denna valkrets tio procent av de mandat det fått i hela landet.
Det föreslås att möjligheten till valförbund mellan partierna slopas. Förbudet mot valförbund syftar till att göra valsystemet tydligare. I olika valkretsar bildade valmansföreningar kan dock bilda en gemensam lista.
I riksdagsval kan väljarna även i fortsättningen rösta enbart på kandidater som ställts upp i den egna valkretsen. Kandidaterna ställs fortfarande upp valkretsvis och från varje valkrets väljs det antal ledamöter som invånarantalet utvisar.
Också partier utanför riksdagen kan få partistöd
Det föreslås att partistödet reformeras så att också ett parti som inte passerar röstspärren på 3 procent, men som får minst 2 procent av alla röster i hela landet, kan beviljas partistöd. För närvarande betalas partistöd enbart till riksdagspartier.Reformen syftar till att förbättra verksamhetsförutsättningarna för sådana partier som vid riksdagsval fått en tämligen stor andel av rösterna, men ändå blivit utan riksdagsmandat
Enligt förslaget ska ändringarna träda i kraft inför riksdagsvalet 2015.
Närmare upplysningar:
valdirektör Arto Jääskeläinen, tfn 09 1606 7572
e-post: fö[email protected]