Förebyggande av brott kräver bestående finansiering, ett mer omfattande samarbete och samordning i välfärdsområdena

Slutrapporten för justitieministeriets projekt för brottsförebyggande har publicerats. Inom projektet utvecklades program för förebyggande och avbrytande av vålds- och sexualbrott samt verksamhetsmodeller för unga som uppvisar symptom genom att begå brott. Enligt rapporten tryggas de olika stödåtgärder som behövs för att förebygga brottslighet och ingripa i ungdomsbrottslighet genom mer bestående, kända och rikstäckande projekthelheter. Detta är viktigt med tanke på beaktandet av klienternas likabehandling och deras mångfasetterade problem.

I regeringsprogrammet för Sanna Marins regering anvisades justitieministeriet en treårig finansiering för 2020–2022 för effektivare brottsförebyggande. Finansiering beviljades 13 organisationer för utveckling av program samt för pilotförsök med en verksamhetsmodell för unga som upprepade gånger begått allvarliga brott i städerna Vanda, Åbo, Uleåborg och Rovaniemi. Programmen för förebyggande av vålds- och sexualbrott hade sammanlagt 1002 klienter och verksamhetsmodellen för unga 340 klienter. Slutrapporten beskriver erfarenheterna och resultaten av projektet för brottsförebyggande.

Som resultat av rapporten lyftes det fram hur långvarigt och intensivt arbetet med att få unga att bryta brottsspiralen samt bearbetandet av våld är, i synnerhet i fråga om sexuellt våld och våld i nära relationer samt attityder som har samband med det. Enligt slutrapporten kom klienterna i huvudsak från samma kretsar. I fortsättningen bör tid och resurser satsas på att kunna fästa mer uppmärksamhet vid informeringen om programmen och för att göra klientstyrningen mångsidigare.

I sammandraget av verksamhetsmodellen för unga som uppvisar symptom genom att begå brott beaktades särskilt vikten av ett smidigt samarbete samt av långsiktigt och heltäckande stöd för unga. I samband med pilotförsöket framkom också behovet av att utveckla och samordna det lokala brottsrelaterade kunnandet i välfärdsområdena.

Enligt rapporten bör man för finansieringen av programmen för att bryta och förebygga våld och sexuellt våld samt för verksamhetsmodellen för unga bygga upp en permanent finansieringsmekanism och utreda eventuella ändringar i lagstiftningen som den förutsätter. Genom mer omfattande och långvariga projekt tryggas dessutom jämlikare och mer heltäckande tjänster för klienterna och tjänsterna bör kopplas till välfärdsområdenas strukturer. Sammanfattningsvis konstateras det att utöver de förebyggande åtgärderna bör man undvika att stämpla unga och dessutom borde ungdomsinriktningen främjas. 

Mer information:
Minna Piispa, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 150 223, [email protected] 
Saija Sambou, specialsakkunnig, tfn 0295 150 352, [email protected]

Slutrapporten (på finska)