Riktlinjer för förnyelsen av Ålands självstyrelselag
Den parlamentariska Ålandskommittén har dragit upp riktlinjer för det fortsatta arbetet för att reformera självstyrelselagen för Åland. Kommittén överlämnade sitt delbetänkande till justitieminister Anna-Maja Henriksson i dag.
Kommittén som leds av president Tarja Halonen har till uppgift att lägga fram ett förslag till en modern lagstiftning om självstyrelsen senast den 30 april 2017. Därtill ska kommittén föreslå åtgärder för att utveckla den ekonomiska självstyrelsen samt se över behörighetsfördelningen mellan landskapet och riket.
President Tarja Halonen, som överlämnade delbetänkandet, konstaterade i sitt tal att det är fråga om en omfattande och delvis krävande reform. Hon betonade att man i riktlinjerna för det fortsatta lagstiftningsarbetet har så långt det varit möjligt beaktat den sammantagna positiva hållning till att utveckla Ålands självstyrelse och självstyrelsesystemet som har framkommit i kommitténs diskussioner.
- Tiderna förändras och vi behöver en ny självstyrelselag som passar in i nutiden. Det är också viktigt att utveckla nya samarbetsformer mellan landskapet och riket. I kommitténs delbetänkande har man stakat ut centrala riktlinjer för dessa frågor, sade justitieminister Henriksson när hon tog emot betänkandet.
Kommittén konstaterar i sitt delbetänkande att självstyrelselagen ska ange ramarna för Ålands ställning i konstitutionen samt de konstitutionella garantierna för självstyrelsen. Den nya lagen ska vara mindre detaljerad än den nuvarande självstyrelselagen och kompletteras av lagar som stiftas i vanlig lagstiftningsordning med lagtingets samtycke.
- Ålandskommittén har under president Halonens ledning gjort en värdefull insats för att ta fram ett delbetänkande som öppnar dörrar för att förnya Ålands självstyrelselag. Detta arbete utgör ett bra underlag för att fortsätta beredningen under följande valperiod, sade Henriksson.
Närmare utredning om möjligheterna att utöka Ålands ekonomiska självstyrelseNär det gäller Ålands ekonomiska självstyrelse ska kommittén närmare utreda inom vilka beskattningsformer beskattningsbehörighet eventuellt kunde överföras delvis till Åland. Kommittén ska också ta ställning till förfarandet för överföring av beskattningsbehörighet.
Kommittén ska utreda på vilket sätt man kunde förbättra det nuvarande avräkningssystemet, där ett visst belopp av statsmedel årligen tillförs landskapet för att täcka utgifterna för självstyrelsen. Kommittén ska också utreda alternativet att statsskatterna på Åland inte förs in i statsbudgeten utan stannar kvar i landskapet.
Enligt kommitténs riktlinjer ska landskapet, inom de ramar självstyrelselagen ställer, självt kunna bestämma i vilken takt det övertar ny behörighet av riket. Detta ska dock alltid förutsätta förhandlingar och överenskommelse med riket om de administrativa och ekonomiska konsekvenserna av överföringen. Ett särskilt förenklat förfarande ska utvecklas, som involverar även riksdagen när lagtinget beslutar överta ny behörighet.
Under fortsatta arbetet preciseras de kärnområden, som ska höra till rikets lagstiftningsbehörighet och som liksom i nuläget kan överföras endast genom ändring av självstyrelselagen. Detta förutsätter att lagen stiftas i grundlagsordning.
Kommittén föreslår att lagstiftningskontrollen av landskapslagar ändras så att tyngdpunkten i kontrollen förskjuts till ett tidigare skede i lagberedningsprocessen. Det föreslås att förhandsgranskningen av landskapslagar utförs av ett lagråd som inrättas genom en landskapslag. Enligt det nuvarande systemet deltar Ålandsdelegationen, justitieministeriet och republikens president i lagstiftningskontrollen av landskapslagar. Enligt förslaget ska landskapslagen föredras för republikens president endast om det råder tveksamhet om behörighetsfördelningen.
Kommittén föreslår att landskapsregeringen får en utökad rätt att delta i förhandlingar om fördrag som innefattar frågor inom landskapets behörighet.
Kommittén ställer sig positiv till införande av en ny internationell klagomålsmekanism för att trygga Ålands svenskspråkiga status. Kommittén avser utreda vilken internationell institution som kunde anförtros en sådan uppgift.
Kommittén bedömer att också Ålands demilitariserade och neutraliserade status är ett argument för att militärtjänstgöring även i framtiden ska vara frivillig för ålänningar. För närvarande är ålänningar befriade från att fullgöra värnplikt på grund av att försvarsmaktens kommandospråk är finska.
I kommitténs betänkande ingår en avvikande mening som lämnats av lagtingsledamot Axel Jonsson. Jonsson företräder lagtingsgruppen Ålands framtid, en registrerad förening som driver frågan om Ålands självständighet.
Ytterligare upplysningar:
kommitténs generalsekreterare, lagstiftningsrådet Janina Groop-Bondestam, tfn 02951 50334, e-post: fö[email protected]