Offentligheten vid rättegångar i allmänna domstolar utökas
Lagstiftningen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar totalrevideras. Genom reformen görs rättegångarna mera öppna och förbättras domstolarnas möjligheter att beakta såväl rättegångens offentlighet och integritetsskyddet som övriga omständigheter. Avsikten är att republikens president skall stadfästa ändringarna så att de träder i kraft den 1 oktober 2007.
Den nya lagstiftningen gäller tingsrätterna, hovrätterna, högsta domstolen, arbetsdomstolen samt vissa andra domstolar. Samtidigt stadfästs lagen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar.
Rättegångshandlingarnas offentlighet utökas
Offentligheten i fråga om diarieuppgifterna, dvs. de grundläggande uppgifterna om rättegången, utökas. De grundläggande uppgifterna är offentliga genast oberoende av om de är antecknade i domstolens dokumentregister. Domstolen kan bestämma att diarieuppgifterna skall sekretessbeläggas när de gäller asylsökandens identitet samt på samma sätt som för närvarande brottsoffers identitet i första hand vid sexualbrott.
En rättegångshandling blir offentlig när den har inkommit till domstolen. Under vissa förutsättningar kan domstolen ändå skjuta upp handlingens offentlighet. I brottmål bibehålls den nu gällande bestämmelsen enligt vilken handlingarna i allmänhet blir offentliga först när sammanträdeshandläggningen börjar. Om ett brottmål avgörs vid skriftligt förfarande blir rättegångshandlingarna offentliga när svarandens samtycke till skriftligt förfarande har inkommit till tingsrätten.
Antalet rättegångsförhandlingar som är sekretessbelagda direkt med stöd av lag minskar jämfört med nuläget. En rättegångshandling skall sekretessbeläggas endast till den del som det är nödvändigt. Uppgifter som skall hemlighållas är uppgifter som gäller statens säkerhet och känsliga uppgifter som hänför sig till en persons privatliv. Också uppgifter som kränker brottsoffrets rättigheter, undersökningar och utredningar som gäller den åtalade samt utlåtanden i anslutning till frigivningen av en långtidsfånge skall vara sekretessbelagda. Uppgifter som omfattas av domstolens förhandlingssekretess är sekretessbelagda.
I brottmål är känsliga uppgifter som hänför sig till en persons privatliv inte sekretessbelagda till den del de har ett väsentligt samband med den gärning som avses i åtalet eller bedömningen av den.
Domstolen beslutar om förhandling inom stängda dörrar
Den muntliga förhandlingen under en rättegång är i allmänhet offentlig liksom för närvarande. I bestämmelsen bestäms inte längre när förhandling inom stängda dörrar är obligatorisk, utan saken är beroende av domstolens prövning. Muntlig förhandling skall ske inom stängda dörrar endast till den del det är absolut nödvändigt.
Förhandlingen kan ske inom stängda dörrar, om förhandlingens offentlighet sannolikt skulle äventyra statens yttre säkerhet eller medföra betydande olägenheter för Finlands internationella förbindelser. För närvarande behandlas t.ex. landsförräderimål alltid inom stängda dörrar. Förhandlingen kan vara stängd också t.ex. när känsliga uppgifter i anslutning till privatlivet eller sekretessbelagda handlingar läggs fram.
Om den som åtalas för ett brott är under 18 år eller om någon som är under 15 år hörs i saken, kan förhandlingen hållas inom stängda dörrar. Nytt är att när den åtalade är under 18 år är förhandlingen ändå offentlig, om förhandling inom stängda dörrar skulle strida mot något synnerligen viktigt allmänt intresse.
En ny grund som begränsar allmänhetens närvaro vid rättegången kan vara att ett vittne eller någon annan person behöver skyddas mot hot som riktas mot liv eller hälsa. Muntlig förhandling i tvångsmedelsmål som gäller häktning, reseförbud och framläggande av bevis sker inte enbart på den misstänktes begäran inom stängda dörrar lika ofta som för närvarande.
Rättegången får i allmänhet fotografers i början och slutet
Under en rättegång får man för närvarande fotografera, banda och använda andra upptagningssätt med ordförandens tillstånd. Regleringen preciseras så att fotografering och annan upptagning är tillåten med ordförandens tillstånd när rättegången börjar samt när domen avkunnas. Tillstånd kan beviljas om fotograferingen inte orsakar betydande olägenheter för integritetsskyddet och inte äventyrar säkerheten eller om det inte finns andra vägande skäl att förvägra den.
Tillstånd att göra upptagningar av rättegången annat än i början eller slutet kan beviljas endast om det inte utöver ovan nämnda grunder stör rättegången och om de som deltar i rättegången ger sitt samtycke.
Man får bekanta sig med domstolens videoupptagningar endast i domstolen, om domstolen med beaktande av upptagningens innehåll har skäl att anta att utlämnandet av en kopia skulle kränka integritetsskyddet för de personer som förekommer i upptagningarna. Däremot kan man få en kopia av ljudupptagningar eller enskilda fotografier.
Offentlig redogörelse för sekretessbelagda avgöranden
Domstolens avgörande är offentligt, om det inte är nödvändigt att hemlighålla det t.ex. för att skydda parternas privatliv. Nytt är att det alltid skall fattas ett separat beslut om hemlighållande av avgörandet. Slutresultatet och de tillämpade lagrummen är liksom för närvarande alltid offentliga även om avgörandet skall hemlighållas.
En offentlig redogörelse skall utarbetas för ett sekretessbelagt avgörande, om saken är samhälleligt betydelsefull eller om den har väckt stort intresse. I den offentliga redogörelsen förklaras ärendet och motiveringen till avgörandet i stora drag. Exempelvis vid sexualbrott skall den offentliga redogörelsen dock offentliggöras så att målsägandens identitet inte avslöjas. I detta syfte är det möjligt att t.ex. framskjuta offentliggörandet av redogörelsen.
Domstolen är skyldig att se till att en part i ett mål kan få information om innehållet i ett avgörande innan allmänheten informeras. Bestämmelsen tillämpas i av samhälleligt betydelsefulla ärenden och ärenden som väckt allmänt intresse.
Klarare ändringssökande
Till lagen fogas procedurbestämmelser som gäller hur avgöranden om rättegångars offentlighet träffas i domstolen. Avgörandet träffas antingen på begäran eller på domstolens initiativ.
Ändring i avgöranden som gäller offentlighetsmål skall sökas i samma ordning som i fråga om själva huvudsaken. Tingsrättens avgörande överklagas således hos hovrätten och vidare hos högsta domstolen.
Ytterligare upplysningar:
lagstiftningsrådet Asko Välimaa, tfn (09) 1606 7708 (på plats fr.o.m. 2.4)
e-post: fö[email protected]
lagstiftningssekreterare Kirsi Pulkkinen, tfn (09) 1606 7722
e-post: fö[email protected]