Nya bestämmelser om rasistiska brott och hatbrott träder i kraft vid ingången av juni
De nya straffbestämmelserna som gäller rasistiska brott träder i kraft vid ingången av juni. Straffskärpningsgrunderna preciseras så att de vid sidan om rasistiska brott bättre än hittills kan tillämpas även på andra typer av hatbrott. Den nya lagen klargör även ansvaret för upprätthållare av diskussionsspalter för rasistiska och andra hatskriverier.
De gjorda lagändringarna hänför sig i många avseende till fullgörandet av Finlands internationella skyldigheter. Genom ändringarna som riksdagen godkände i mars sätts i kraft tilläggsprotokollet mot rasism till Europarådets konvention om IT-relaterad brottslighet och genomförs EU:s rambeslut om bekämpande av rasism nationellt.
Ett brott betraktas som rasistiskt när gärningen riktas mot en grupp av personer eller en medlem av en sådan grupp, som definieras på grund av hudfärg, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung. Även hittills har det varit straffbart i Finland att offentligt hota, smäda eller förtala folkgrupper. Brottets rasistiska motiv kan beaktas som straffskärpande grund.
Att den centrala straffbestämmelsen, dvs. bestämmelsen om hets mot folkgrupp, gäller också andra så kallade hatbrott klargörs nu så att bland motiven till brotten uttryckligen nämns även hudfärg, härstamning, övertygelse, sexuell läggning och funktionsnedsättning. Samma motiv nämns nu också i straffskärpningsbestämmelsen. Brottets rasistiska eller andra liknande motiv är i fortsättningen straffskärpande oavsett vem eller vad brottet riktar sig mot. Det väsentliga är att det finns ett rasistiskt eller annat hatmotiv bakom brottet.
Enligt den nya lagen kan bestämmelsen om hets mot folkgrupp tillämpas också i sådana situationer där en person tillhandahåller rasistiskt material för allmänheten även om han eller hon själv inte har tagit fram materialet. Som ett praktiskt exempel kan tas att upprätthållaren av en webbplats uppmärksammas på olagligt material på webbplatsen men medvetet tillåter materialet att stå kvar och vidtar inga åtgärder för att avlägsna det trots att det är tekniskt möjligt. Ansvaret förutsätter dock att upprätthållaren har varit medveten om att en i bestämmelsen avsedd folkgrupp hotas, förtalas eller smädas i materialet som tillhandahålls på webbplatsen.
Det nya är att strafflagen kompletteras med ett särskilt rekvisit för grov hets mot folkgrupp. Det är tillämpligt bl.a. när någon uppmanar eller förleder till folkmord eller andra allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna, till mord eller till dråp begånget i terroristiskt syfte. Det grova gärningssättet kan också lämpa sig för uppmaning till annat grovt våld, när den allmänna ordningen och säkerheten klart äventyras genom gärningen. Maximistraffet för brottet är fängelse i fyra år.
Även juridiska personer, t.ex. sammanslutningar eller föreningar, kan i fortsättningen ställas till svars för hets mot folkgrupp och, när brottet har ett hatmotiv, olaga hot och ärekränkningsbrott.
Ytterligare upplysningar:
lagstiftningssekreterare Mirja Salonen, tfn 09 1606 7675
e-post: fö[email protected]