Straffansvaret för sexualbrott som riktar sig mot barn blir strängare

Avsikten är att republikens president stadfäster ändringarna i strafflagen den 20 maj 2011 så att de träder i kraft vid ingången av juni.

Minimistraffet för sexuellt utnyttjande av barn höjs från fängelse i 14 dagar till fängelse i fyra månader. Utnyttjandebrott där det ingår samlag betraktas i fortsättningen som utgångspunkt som grovt sexuellt utnyttjande av barn, för vilket straffet är fängelse i minst ett och högst tio år.

Maximistraffet för köp av sexuella tjänster av ung person, dvs. en person som är yngre än 18 år, är i fortsättningen fängelse i två år. För närvarande är maximistraffet fängelse i ett år.

En helt ny straffbestämmelse gäller lockande av barn i sexuella syften (s.k. grooming). Till detta brott kan göra sig skyldig den som föreslår ett möte eller andra kontakter med ett barn och det av förslagets innehåll eller av omständigheterna annars framgår att syftet är att tillverka barnpornografi eller att begå ett utnyttjandebrott mot barnet. Kontakt kan ske på Internet eller via e-post eller mobiltelefon. Gärningsmannen kan också göra sig skyldig till ett brott när han eller hon träffar barnet.

Det ska också vara straffbart att förleda en person som är yngre än 18 år att erbjuda sexuella tjänster mot ersättning eller att uppträda i en anordnad pornografisk föreställning i de fall då gärningen inte utgör ett koppleri- eller människohandelsbrott för vilka ett strängare straff har föreskrivits. Det förutsätts inte att gärningsmannen själv drar ekonomisk nytta av verksamheten. Straffet för lockande av barn i sexuella syften är böter eller fängelse i högst ett år.

Även bestämmelserna om spridning och innehav av barnpornografi preciseras och kompletteras. Följaktligen omfattas alla stegen vid barnpornografi från tillverkning och spridning till innehav av straffbarheten på ett heltäckande sätt. Spridnings- och innehavsbrott gäller till exempel framställning av bilder av en faktisk utnyttjandesituation genom att måla eller rita samt bilder som är förvillande lika riktiga fotografier.

Tillgängliggörande och tillhandahållande av barnpornografi nämns särskilt som spridningssätt av sådant material. Upprätthållaren av en webbplats kan omfattas av straffansvaret även om han eller hon själv inte tagit fram materialet. Ansvaret förutsätter dock uppsåt. Som ett praktiskt exempel kan tas att upprätthållaren uppmärksammas på olagligt material på webbplatsen men han eller hon tillåter materialet att stå kvar och vidtar inga åtgärder för att avlägsna det trots att det är tekniskt möjligt.

Även den som mot avgift efter annars genom avtal har skaffat sig tillgång till sådana avgiftsbelagda webbplatser med barnpornografiskt innehåll som används av en begränsad krets, utan att materialet sparas på hans eller hennes egen dator, kan göra sig skyldig till ett innehavsbrott. Straffet för innehavsbrott är böter eller fängelse i högst ett år.

Besökande av en barnpornografisk föreställning blir också straffbart. Straffet är böter eller fängelse i högst två år.

Strafflagens definition av sexuellhandling ändras. Förutsättningen för straffbarhet är att handlingen med hänsyn till gärningsmannen och den som är föremål för handlingen samt omständigheterna vid handlingen har en väsentligt sexuell innebörd. Straffbarheten förutsätter inte längre att gärningsmannens syfte är att uppnå sexuell upphetsning eller tillfredsställelse.

Det nya är att de anställda hos t.ex. social- och hälsovården, undervisningsväsendet och ungdomsväsendet samt alla yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården blir skyldiga att trots sekretessbestämmelserna göra en anmälan till polisen, när de på grund av omständigheter som de har fått kännedom om i sin uppgift har skäl att misstänka att en person som är yngre än 18 år har utsatts för ett sexualbrott. För att säkerställa att barnskyddsåtgärder vidtas ska man fortfarande göra en anmälan även till kommunens socialmyndigheter.

I det straffregisterutdrag som används vid kontroll av den brottsliga bakgrunden hos en person som arbetar med barn antecknas i fortsättningen också de bötesstraff som dömts ut för pornografi- och sexualbrott.

Alla sexualbrott som riktar sig mot barn hör i fortsättningen under allmänt åtal.
Dessutom är dessa brott straffbara enligt Finlands lag även om de inte är straffbara enligt lagen på gärningsorten.

Straffansvaret för juridiska personer utsträcks till att gälla även lockande av barn i sexuella syften, när syftet med ett möte eller andra kontakter är att tillverka barnpornografi.

En person som i sin näringsverksamhet har gjort sig skyldig till ett pornografibrott eller till ett koppleri- eller människohandelsbrott som riktar sig mot en person som är yngre än 18 år kan meddelas näringsförbud. Även tillfälligt näringsförbud kan meddelas, om det är nödvändigt för att förhindra ett sådant brott.

Särskilda preskriptionsbestämmelser tillämpas i fortsättningen på fler sexualbrott som riktar sig mot barn än för närvarande. Det nya är att tvingande till sexuell handling, sexuellt utnyttjande, koppleri, grovt koppleri, människohandel och grov människohandel som riktat sig mot ett barn preskriberas tidigast när offret fyller 28 år. Ett brott preskriberas när offret fyller 23 år om det handlar om att locka barn att erbjuda sexuella tjänster mot ersättning eller att uppträda i en anordnad pornografisk föreställning.

Lagarna träder i kraft i tre faser: ändringarna av strafflagen och lagen om näringsförbud träder i kraft redan vid ingången av juni, ändringen av straffregisterlagen som förutsätter ändringar av datasystem vid ingången av oktober och ändringen av barnskyddslagen som förutsätter handledning och utbildning av personal vid ingången av december.

Ikraftträdandet av lagarna möjliggör att Finland kan ansluta sig till Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp.

Ytterligare upplysningar:
lagstiftningsrådet Janne Kanerva, tfn (09) 1606 7723, e-post: fö[email protected]