Arbetsgrupp föreslår revidering av grundlagens bestämmelse om skyddet av förtroliga meddelanden

Arbetsgruppens arbete är en del av beredningen av underrättelselagstiftningen som baserar sig på regeringsprogrammet. Arbetsgrupperna som tillsattas av inrikesministeriet och försvarsministeriet bereder lagstiftning om civil och militär underrättelseverksamhet.

 

I fråga om ändringen av grundlagen ska ärendet till följande genomgå en remissbehandling och beredas i den parlamentariska uppföljningsgruppen som tillsatts för projektet.

 

Den nya begränsningsgrunden ger möjlighet att skaffa information för att trygga den nationella säkerheten

Enligt grundlagen är brev- och telefonhemligheten samt hemligheten i fråga om andra förtroliga meddelanden okränkbar. Enligt grundlagens nuvarande formulering grundlagen kan man genom lag bestämma endast om sådana begränsningar i meddelandehemligheten som är nödvändiga vid utredning av brott som äventyrar individens eller samhällets säkerhet eller hemfriden, vid rättegång och säkerhetskontroll samt under frihetsberövande.

Enligt formuleringen och nuvarande tolkningspraxis är det inte möjligt att genom lag föreskriva om begränsningar i meddelandehemligheten i något annat syfte, till exempel för att trygga den nationella tryggheten eller för att kunna förbereda för hot mot den. För att möjliggöra detta föreslår arbetsgruppen att det till grundlagen fogas nya godtagbara grunder för begränsning av meddelandehemligheten.

Enligt arbetsgruppen ska man kunna begränsa meddelandehemligheten även då detta är nödvändigt "för att inhämta information om militär verksamhet eller sådan annan verksamhet som allvarligt hotar den nationella säkerheten."

Med militär verksamhet avses i bestämmelsen både statlig och icke-statlig verksamhet. Inhämtning av information om militär verksamhet omfattar kartläggning av externa militära hot som riktar sig mot Finland. Detta betyder till exempel uppföljning av den säkerhetspolitiska miljön för att kunna skapa en lägesbild.

Med verksamhet som allvarligt hotar den nationella säkerheten avses i bestämmelsen verksamhet som hotar statsordningen eller grundläggande samhällsfunktioner, såsom verksamhet som hänför sig till terrorism eller våldsam radikalisering, eller till utländska underrättelsetjänsters verksamhet.

Bestämmelsen ska omfatta sådan verksamhet som hotar den nationella säkerheten mot vilken man inte ännu kan rikta en konkret och individualiserad brottsmisstanke eller som inte är straffbelagd.

Informationsinhämtningen ska höra till uppgifterna för de myndigheter som ansvarar för den nationella säkerheten. Underrättelseuppgifter inhämtas för landets högsta ledning samt för de nationella säkerhetsmyndigheternas verksamhet.

Heltäckande övervakning av datatrafik möjliggörs inte

Av det krav på nödvändighet som ingår i bestämmelsen följer att intrång i skyddet för hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden ska vara så noga riktad och avgränsad som möjligt. Arbetsgruppen betonar att de allmänna förutsättningarna för begränsning av de grundläggande fri- och rättigheterna enligt nuvarande tolkningspraxis fortsättningsvis ska tillämpas som sådana.

Den nya regleringen möjliggör därmed inte införande av lagstiftning om allmän och heltäckande övervakning av datatrafik. I regleringen på nivån av vanlig lag ska det föreskrivas om individualisering av befogenheterna att inhämta information. Därtill ska förutsättningarna för begränsning av de grundläggande fri- och rättigheterna, förpliktelserna avseende de mänskliga rättigheterna och EU-lagstiftningen iakttas.

Oberoende och effektiv övervakning

Av det rättsskyddskrav som ingår i de allmänna förutsättningarna för begränsning av de grundläggande fri- och rättigheterna följer att det i reglering på nivå av vanlig lag ska sörjas för tillräckliga rättskydds- och tillsynsarrangemang.

Arbetsgruppen påpekar att kraven på effektiv och behörig tillsyn framhävs i synnerhet i förhållande till hur den nuvarande regleringen möjliggör begränsningar i hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden. Även de förpliktelser som gäller de mänskliga rättigheterna och Europeiska unionens lagstiftning förutsätter en effektiv och oberoende tillsyn.

Ytterligare information:
arbetsgruppens ordförande, avdelningschef, överdirektör Sami Manninen, tfn 02951 50318, och lagstiftningsdirektör Tuula Majuri, tfn 02951 50280, e-post: [email protected]