FI SV

Bestämmelserna om nätbrott preciseras i början av september - identitetsstöld blir straffbart som ett självständigt brott

Justitieministeriet 1.9.2015 9.19
Pressmeddelande

Ändringarna i lagstiftningen om nätbrott träder i kraft den 4 september 2015. Samtidigt blir så kallad identitetsstöld straffbart som ett självständigt brott. Efter ändringen uppfyller den finska lagstiftningen kraven i EU:s nätbrottsdirektiv.

Ändringarna gäller strafflagens bestämmelser om bl.a. orsakande av fara för informationsbehandling, skadegörelse, kränkning av kommunikationshemlighet, systemstörning och dataintrång. Därtill avskiljs dataskadegörelse och grov dataskadegörelse från bestämmelserna om skadegörelse till självständiga paragrafer.

Maximistraffet för dataskadegörelse, kränkning av kommunikationshemlighet och dataintrång höjs till fängelse i två år och maximistraffet för grovt dataintrång till fängelse i tre år.

När det gäller dataskadegörelse, störande av post- och teletrafik och systemstörning kan brottet betraktas som grovt bland annat om det begås med hjälp av botnät eller som ett led i en kriminell sammanslutnings verksamhet eller om det har riktats mot kritisk infrastruktur. Maximistraffet för de grova gärningsformerna är fängelse i fem år.

Identitetsstöld täcker till exempel missbruk av någon annans personuppgifter på nätet

Den nya straffbestämmelsen om identitetsstöld kompletterar de gällande bestämmelserna, eftersom flera sådana situationer som kan betraktas som identitetsstöld har redan nu kriminaliserats. Personen som begått brottet kan redan för närvarande dömas för till exempel ärekränkning, spridande av information som kränker privatlivet, bedrägeri eller lämnande av oriktiga personuppgifter.

Den nya bestämmelsen kan tillämpas i en situation där någon har skapat en falsk i sociala medier, men där gärningen inte uppfyller rekvisitet för t.ex. ärekränkning eller spridande av information som kränker privatlivet. Den nya bestämmelsen klarlägger också offrets ställning till exempel vid bedrägeribrott.

För identitetsstöld döms den som i syfte att vilseleda tredje part obehörigen använder någon annans personuppgifter eller identifieringsuppgifter eller andra motsvarande uppgifter som identifierar personen. Gärningen ska också ha orsakat ekonomisk skada eller mer än ringa olägenhet för den som uppgifterna gäller.

Ekonomisk skada kan uppstå t.ex. i form av utredningskostnader för att rätta till situationen. Mer än ringa olägenhet kan uppstå t.ex. när det krävs stor möda för att reda ut och rätta till saken eller detta över huvud taget inte lyckas. Om någon t.ex. har gjort sig skyldig till bedrägerier genom att använda någon annans personuppgifter kan det vara mycket arbetskrävande för denna person att reda ut situationen och de obefogade fakturorna.

Olägenhet kan uppstå också när någon har skapat en falsk profil på ett socialt medium i internet genom att använda någon annans personuppgifter. I vissa fall kan det vara svårt att radera en sådan profil. Dessutom kan situationen eventuellt förutsätta att man kontaktar flera personer som trott sig kommunicera med den person som identitetsuppgifterna gäller.

Identitetsstöld är ett målsägandebrott, vilket betyder att åklagaren får väcka åtal enbart om den målsägande anmäler brottet till åtal. Om målsäganden inte upplever att hans eller hennes identitet har kränkts eller av någon annan orsak inte vill att saken ska behandlas och åtal väckas, görs detta inte mot målsägandens vilja.

Maximistraffet för identitetsstöld är böter.

Ytterligare upplysningar:
specialsakkunnig Sanna Mikkola, tfn 02951 50178,
e-post: fö[email protected]

Jari Lindström