Mikko Lehtonen: Från organisations- arbete till uppgifter inom offentlig förvaltning
Mikko Lehtonen
Specialsakkunnig vid enheten för demokrati och val vid justitieministeriets avdelning för demokrati och offentlig rätt
Pedagogie magister från Östra Finlands universitet
Fem års arbetserfarenhet av statsrådets utvecklingsprojekt
Berätta kort om ditt arbete.
Jag beredde statsrådets principbeslut om en strategi för civilsamhällesorganisationer och utför planerings- och utvecklingsuppgifter i samband med genomförandet av strategin. Jag ansvarar också för andra uppgifter inom medborgarsamhällspolitiken i min roll som sekreterare för delegationen för medborgarsamhällspolitik, som verkar i anslutning till justitieministeriet.
Hur hamnade du i det yrke du har valt?
Mitt engagemang i organisationer under studietiden övergick efter examen till organisationsarbete. Under flera års har jag tid arbetat med uppgifter som gäller utveckling av förvaltningen i olika civilsamhällesorganisationer, senast i Finlands Scouter. Kort efter att coronaviruspandemin bröt ut övergick jag till finansministeriet, där jag deltog i projektet för utveckling och digitalisering av statsunderstödsverksamheten. I januari 2024 började jag började jag vid justitieministeriet som beredare av strategin för civilsamhällesorganisationer som baserar sig på regeringsprogrammet. Uppdraget gav mig möjlighet att fördjupa mig i samspelet mellan den offentliga förvaltningen och det civila samhället.
Jag har haft många intressen i arbetslivet, men inget egentligt drömyrke. Under studietiden var jag särskilt intresserad av personalförvaltning, och senare har utvecklingen av förvaltningen blivit den gemensamma nämnaren i mina arbetsuppgifter.
Som så kallad generalist är jag entusiastisk över att lära mig nytt och komma in i nya gemenskaper. Ibland har dörrar öppnats oväntat i arbetslivet, och både slump och samarbete har haft stor betydelse för min karriär.
Beskriv en typisk arbetsdag eller arbetsvecka.
Mitt arbete är inriktat på samarbete, men innehåller en lämplig mängd självständigt arbete. Jag håller ofta på att utarbeta två eller tre mer omfattande utredningar eller planer. Jag reserverar tillräckligt med arbetstid för att skriva dem, vanligen hälften av veckoarbetstiden, om möjligt. Genom att vara uppmärksam på tidshantering och se till att kalendern har tillräckligt med flexibilitet, säkerställer jag att beredningen framskrider enligt överenskommelse och mål också när det uppstår överraskande situationer.
Till min arbetsvecka hör också planerings- och uppföljningsuppgifter som gäller projektet och förvaltningsövergripande samarbete i olika arbetsgrupper. Samarbetet med intressentgrupperna är också på ett eller annat sätt med i varje arbetsvecka, och jag upplever till exempel organisationssamarbetet som mycket viktigt för mitt arbete.
Hur ser din arbetsmiljö eller dina arbetstider ut?
Jag arbetar i regel under tjänstetid på kontoret, men tiden och platsen för arbetet varierar enligt behov. Jag upplever att justitieministeriet erbjuder goda möjligheter att balansera arbete och fritid. Arbetsmiljön inom statsrådet är i allt högre grad också digital, vilket skapar nya former av delaktighet och interaktion.
Hurdana kunskaper eller egenskaper kräver yrket?
Att bereda ärenden kräver god informationskompetens och förmåga att bearbeta och skapa kunskap. Det kan till exempel innebära att ta fram ny information eller utarbeta utvecklingsförslag för beslutsfattare. Också kommunikationsfärdigheter är viktiga när målet är att åstadkomma förändring. Utvecklingen av förvaltningen är ofta förknippad med motstridiga förväntningar, vilket kräver både öppenhet och flexibilitet.
Vad är det bästa med ditt yrke?
Att utöka sina kunskaper som sakkunnig är absolut en av de bästa sidorna i mitt arbete. Jag uppskattar också yrkets samhälleliga karaktär och människorna omkring mig. I det dagliga arbetet får man delta i både nationella och internationella nätverk, vilket fördjupar samarbetet med sakkunniga inom många olika områden och höjer beredningens kvalitet.
Vilka avigsidor har yrket eller vad känns utmanande?
Jag är en eftertänksam person, men ibland kan den långsamma förändringstakten kännas frustrerande. Det kan också kännas svårt eller betungande att motivera varför förändring tar tid. Å andra sidan stärker långsamma förändringar stabiliteten i vår demokrati. Att sätta upp och följa upp mätbara mål och stanna upp vid framgångar ökar långsiktigheten.
Vad skulle du berätta för en person som överväger att bli specialsakkunnig?
Jag rekommenderar varm att överväga statsrådets lediga tjänster. En del av oss arbetar med projekt under en begränsad tid, medan andra stannar kvar en längre tid och fortsätter arbeta för Finland. Jag uppmuntrar också studerande i pedagogik och vuxenpedagogik att söka praktik vid justitieministeriet och att bekanta sig med det mångsidiga och motiverande yrket som specialsakkunnig.
Hur ser du på framtiden för ditt yrke?
Det finländska civila samhället är öppet och fritt i internationell jämförelse och en central del av en fungerande demokrati. Civilsamhällesorganisationernas betydelse verkar dock vara i förändring: Antalet medborgare som är aktiva i organisationer minskar och de ekonomiska verksamhetsförutsättningarna blir stramare. Vad innebär det för vårt samhälle?
Vi behöver även i fortsättningen partnerskap mellan den offentliga förvaltningen och det civila samhället. Därför kommer betydelsen av framsyn och nätverksbaserat samarbete att bli ännu viktigare. Användningen av digitala verktyg kan frigöra tid för just denna typ av uppgifter.